Om "värdegrundsdemokrati"

- Vi som avskyr värdegrundsdemokratin men som ändå inte vill ha total anarki, vi måste fundera över hur en sådan värdegemenskap skulle kunna se ut och hur man kan åstadkomma den. Själv har jag tre idéer om var man kan börja.

För det första bör familjerna åter få förtroendet och ansvaret för att fostra barnen. Och nu menar jag inte att vi ska stänga ned förskolor och skolor. Jag menar att det behövs en förändrad inställning hos å ena sidan staten, myndigheterna, de offentliganställda, å andra sidan hos föräldrarna själva, att det är föräldrarna som är huvudansvariga för barnens fostran medan utbildningsväsendet är huvudansvariga för barnens utbildning. I dag ser vi ju en tendens åt det andra hållet: Föräldrar gör Rutavdrag för att köpa privatundervisning när skolan fallerar, samtidigt som både skola och föräldrar verkar överens om att det är skolans ansvar att barnen får goda matvanor och inte mobbar varandra. Jag tror att föräldrar, om de ges förtroendet och ansvaret, klarar av att fostra barn till vettiga vuxna. Framförallt tror jag att om föräldrarna återfår huvudansvaret för fostran så blir det mer hyfs och folkvett, och mindre värdegrund och normkritik, och det tror jag vore bra.

För det andra bör lagarna få återupprättad status. Vi har ju faktiskt lagstiftning för väldigt mycket; förutom grundlagarna har vi till exempel skollagen, förvaltningslagen och rättegångsbalken. I värdegrundsdemokratin devalveras lagarna, de drunknar bland alla värdegrundsdokument. Om en rektor bryter mot värdegrunden ses det som minst lika allvarligt som om han bryter mot skollagen, om en polis bryter mot värdegrunden är det nästan värre än om han bryter mot polislagen. Så ska det inte vara! Offentliganställda måste veta exakt vilket regelverk de har att förhålla sig till, och så länge de följer det bör det vara frihet under ansvar som gäller. Det fungerar inte med en ständigt föränderlig värdegrund, men det fungerar med tydliga lagar som inte konkurreras ut av värdegrundsdokument.

För det tredje, och apropå såväl lagstiftning som att ge föräldrar förtroende: Alla politiker i Sverige borde tatuera in i hjärnbarken regeringsformens första mening: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Folket är inte valboskap, de är inte en fårahjord, de är inte en samling barn som ska uppfostras. Folket är alla de människor som skänker politikerna deras makt och sliter ihop skattepengarna som politikerna sedan fördelar. Det är politikernas förbannade skyldighet att lyssna på folket, ta reda på vad de vill och varför. När opinionsmätningar visar att 80 procent av svenskarna inte vill ha kvoterad föräldraförsäkring är det folkförakt att sex av åtta riksdagspartier vill kvotera. När 58 procent säger till Demoskop att invandringen är för stor så är det ett skämt att sju av åtta riksdagspartier fryser ut det enda parti som vill minska invandringen, och sedan gapar förvånat och undrar varför just detta parti växer med rekordfart.

”Jag går sida vid sida med folket, vars förtroende jag bär”. Så sade värdegrundsdemokraten och tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt apropå sina resor där han ville ”lyssna in” svenskarna. Men Reinfeldt, liksom alla andra värdegrundsdemokratiska politiker, glömde bort att politikern också måste ha förtroende för folket. Människor kan tänka själva, de kan hantera information och dra egna slutsatser. Om värdegrundsdemokratin ska upphöra måste politikerna inse detta, de måste åter bemyndiga folket. Politiker är folkets tjänare, inte tvärtom. Om några ska formulera en gemensam ”värdegrund” så ska det vara väljarna, medborgarna, folket – inte politikerna, tjänstemännen och journalisterna. Jag kallar det den goda populismen när politiker inser och erkänner att de ska tjäna, inte uppfostra, folket. Den växande klyfta vi i dag ser mellan å ena sidan journalist- och politikereliten, å andra sidan dem som Göran Hägglund kallade ”verklighetens folk”, den beror på att stora delar av eliten föraktar folket, ser demokrati som ”pöbelvälde” och värdegrundsdemokrati som något vackert och ädelt. 

Men värdegrundsdemokrati är folkförakt och snobbig elitism, värdegrundsdemokrati är antidemokrati. All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Inte från någon värdegrund.

Marika Formgren

Källa: http://iloapp.marikaformgren.se/blog/www?Home