- Hur går det med vetenskapen när politiker och politiska värderingar tillåts ta över naturvetenskapen? Jo det blir en mardröm som kommer att föra oss femhundra år bakåt i tiden.
En tidig morgon ringde några civilklädda poliser på min dörr och bad mig snarast göra mig i ordning då jag vad kallad till förhör. Vad orsaken var fick jag inte veta då de själva inte var auktoriserade att säga detta. Efter en längre bilresa kom jag in i en jättelik rättssal med en stor publik som alla tittade fientligt på mig. Några ropade förrädare och illgärningsman samt andra otrevligheter men blev genast strängt tillsagda av domarna att dylikt uppförande inte var tillåtet i rättssalen även om de höll med i sak. Till skillnad från ett normalt rättsförfarande fanns det tre domare samt två åklagare men ingen försvarare.
Huvudanklagelsen var att jag hade gjort i lag förbjudna uttalanden men ännu mer att i hemlighet haft felaktiga tankar.
Åklagare A framförde i ett längre anförande att mina uppfattningar var baserade på felaktiga naturvetenskapliga teorier som dagens ledande och samhällsorienterade fysiker helt förkastade. Den gamla fysiken utvecklad av Galilei, Newton och Einstein och andra framstående fysiker under de senaste 400 åren var helt enkelt en social konstruktion som stred mot de senaste vetenskapliga rönen där man måste ta full hänsyn till den rådande samhällsordningen. Att det nästan uteslutande varit vita europeiska män som utvecklat fysiken var tillräckliga skäl att ifrågasätta den. Till och med gravitationen var en social konstruktion som hade falsifierats av ett fall med en kvinna som hade hoppat ut från 4e våningen utan att slå ihjäl sig. Ännu mera uppenbara fall var flygplan och helikoptrar som höll sig svävande även om de var tyngre än luften eller för den delen skridskoåkare som inte föll genom isen.
Åklagare A yrkade på förvaring på mentalsjukhus och behandling med en kombination av psykologisk djupanalys och kemoterapi. All kontakt med yttervärlden måste förbjudas. Inget var farligare för det moderna samhället än att tro på verkligheten.
Åklagare B menade att jag bidragit till en allvarlig försvagning av samhället och dess kamp mot miljöhotet. På grund av min tankeverksamhet, vilket man under längre tid registrerat men ett nytt slag av särskilda detektorer, som man i all hemlighet låtit installera i min lägenhet, hade man kommit fram till att mitt tänkande utgjorde en primär risk för jordens framtida klimat och det var i allra sista minuten som man yrkat på min omedelbara arrestering och förvaring på livstid i en lämplig säkerhetsanstalt. Åklagare B häcklade mig aggressivt som en riktig Roland Freisler och hävdade oupphörligt sin bestämda uppfattning om min usla klimatkaraktär till de tre domarnas ivriga och gillande nickanden.
De tre domarna som under rättegången gradvis förlorade sina anletsdrag och mot slutet var lika oigenkännliga som de heliga skrifterna och mera såg ut som symboler av domare utropade unisont bifall till anklagelserna till rättssalen stormande jubel.
Här vaknade jag tack och lov upp men överfölls sedan av viss osäkerhet då det kanske var scenen i rättssalen som var verkligheten och i stället min trivsamma och hemtrevliga våning som bara var en lycklig dröm.
Lennart Bengtsson
Källa: http://antropocene.se/2015/august/en-mardrom.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar