På en konferens i Washington om invandring och överbefolkning gjorde förre Coloradoguvenören Richard D. Lamm år 2005 reklam för en bok som kritiserade invandringen från Mexiko till USA, ”Mexifornia”, skriven av collegeprofessorn Victor Davis Hanson. Lamm beskrev i åtta punkter hur det skulle gå till att sänka USA. Det tog tre minuter. När han var klar spred sig en isande tystnad bland åhörarna. Han fick inga applåder. Inledningen lyder så här (min övers.):
Jag har en hemlig plan för att förgöra Amerika. Är du en av dem som anser att Amerika är för självbelåtet, för vitt, för självtillräckligt och för rikt så låt oss förstöra Amerika. Det är inte särskilt svårt. Historien visar att alla nationer är mer ömtåliga än medborgarna förstår. Ingen nation i historien har lyckats motstå tidens härjningar. Arnold Toynbee observerade att alla stora civilisationer stiger för att sedan gå under. Obducerar man dem visar deras historia att de alla begår självmord. Så här ser min plan ut.
Därefter följer de åtta punkterna, som finns både att lyssna till och att läsa på nätet.
Jag inspirerades och gjorde en liknande uppställning för Sveriges del, i 15 punkter:
1. Jag skulle tillsätta politiker som alltid riktade sig till medborgarna som individer. De skulle bygga upp ett finansiellt trygghetssystem som gjorde det möjligt för unga människor att kapa banden till sina familjer, gjorde ensamboende attraktivt och skilsmässor enkla. Systemet skulle också befria medelålders människor från att ta hand om sina åldrande föräldrar och anhöriga. Barnen skulle genom förskolor och lång skolgång fostras till att vara lojala mot staten, inte mot landet. Jag skulle konsekvent kalla staten för ”samhället”. Jag skulle se till att de förstod att nationalism var fult och farligt. Denna samhällsordning skulle jag presentera med positiva begrepp som trygghet, välfärd och socialt skyddsnät. Invånarna skulle på så sätt förmås att, hellre än att bygga upp starka familjeband, relatera till, känna förtroende för och bli beroende av staten. Systemet skulle finansieras via skatter, dvs. medborgarna skulle själva få betala för detta.
2. Därefter jag skulle bygga upp ett stort och starkt nät av myndigheter som fostrade och tog hand om medborgarna. Detta system skulle ha som mål att befria medborgarna från ansvar för sina egna handlingar. Varje gång en medborgare gjorde fel skulle detta, när det alls var möjligt, korrigeras utifrån axiomet att samhället på något sätt hade brustit i sin hantering. Medborgarna skulle få vänja sig vid att rikta sig till myndigheterna för att få hjälp och stöd med att leva sina liv och på så sätt fostras in i rollen som ”samhällets barn”. Vissa kritiker har längre tillbaka kallat detta system för social ingenjörskonst. Jag skulle föra in ”omsorg”, som ett tydligare positivt begrepp. Svenska myndigheter skulle visa en långt gående omsorg om medborgarna, för att ytterligare binda dem till samhället. Jag skulle se till att samhället försåg medborgarna med de nödvändiga bostäderna och via ett hyressystem tog betalt för dem. För de medborgare som ville bygga och äga sina egna bostäder skulle jag införa ett hårt bygglovssystem, som gjorde projektet dyrt och dessutom djävlades med dem så att så många som möjligt tappade lusten. För att ytterligare förebygga medborgarnas felsteg skulle jag komplettera landets lagar med ett informellt regleringssystem som jag skulle kalla för värdegrunden.
3. Jag skulle verka för att medborgarna blev mycket vaksamma på sina rättigheter och fokuserade på jämlikhet och rättvisa, i synnerhet mellan kvinnor och män. Jag skulle hävda att det var dags att förpassa det patriarkala samhället till historien. Med starka och självständiga kvinnors hjälp skulle jag se till att Sverige i samhällsbygget satsade på känslor istället för förstånd. Ambitionen skulle vara att göra Sverige gränslöst empatiskt. Eftersom medelålders män snarare litar till sitt intellekt än till sina känslor, gällde det att åstadkomma ett paradigmskifte. Kärntruppen i samhällets uppbyggnad och vidmakthållande måste tvingas bort från sina maktpositioner och vilka skulle kunna genomföra det om inte de orättvist hanterade och förtryckta kvinnorna? Det skulle därför vara nödvändigt med turbofeminism. Den skulle saluföras så hårt och effektivt att alla landets ledande politiker oavsett kön kallade sig för feminister. Jag skulle förklara att det för ett bättre och rättvisare samhälle var nödvändigt att de mer empatiska kvinnorna fick makten. Männen skulle tystas, alternativt skulle deras protester lämnas utan åtgärd. Jag skulle också införa kvotering i landets bolagsstyrelser. Bolaget som inte hade minst 40 procent kvinnor i styrelsen skulle försättas i konkurs.
4. Jag skulle se till att det vid högskolor och universitet infördes normkritik och en relativistisk syn på vad som är sanning. Studenterna och lärarna skulle läras inse att det inte finns oberoende sanningar. Vad som räknas som sanning beror på vem som saluför åsikten. Jag skulle förklara att hegemoni och sanning var ett begreppsligt tvillingpar. Strålkastarljuset skulle förflyttas till alla de minoriteter som tidigare varit förtryckta av majoriteten. In med kvinnorna istället för männen, givetvis. Ut med de tråkigt ”strejta” och in med de sexuella minoriteterna i form av bögar, lesbianer, transor och andra. In med prideparader! In med de religiösa i form av kristna minoriteter och muslimer. In med landets egna minoriteter som samer, romer, judar, tornedalsfinnar etc. och kalla dem för ursprungsbefolkningar. Jag skulle påstå att de varit diskriminerade och kränkta under århundraden. In med minoritetsspråk. Det spelar inte så stor roll om det nästan inte finns några som talar dem, som sydsamiska och jiddisch. In med dem bara! Rättvisefixeringen skulle kompletteras med ett kränkthetsperspektiv. In med minoriteters skyldighet att känna sig kränkta, med hets-mot-folkgrupp-lagar och diskrimineringsombudsmän, poster som företrädesvis skulle tillsättas med kvinnor. Och alla ”nysvenskar” måste lära sig att om de misslyckas med ett eller annat i det svenska samhället så beror det på att svenskarna diskriminerar dem.
5. Nu är det dags för den största av reformer, men jag skulle smyga in den så att ingen ens fattade att den ägde rum. In med det mångkulturella samhället. Jag skulle låta riksdagen rösta fram ett nytt slags samhälle som prioriterade mångfald och inte satte etniska svenskar i första rummet. Ett samhälle som genom kvoteringar och särskilda hänsyn förde fram minoriteterna och deras behov. Jag skulle om och om igen upprepa att alla människor är lika mycket värda och att det är orättvist om människor som är födda och uppvuxna i andra länder inte får samma eller bättre villkor som infödda svenskar. Det är heller inte mer än rätt att de lockas hit och får kompensation för alla de historiska oförrätter de har blivit utsatta för. Jag skulle också göra det klart att anhöriga är välkomna. Har de inga pengar och misslyckas med att finna ett jobb, så skulle jag se till att skattebetalarna försörjde dem.
6. Jag skulle kalla den glesa skaran av protesterande medborgare för fascister, nazister, rasister, främlingsfientliga och islamofober. Så skulle jag ivra för ett orwellskt nyspråk. Illegala invandrare blir papperslösa flyktingar. Ja, alla som söker sig till Sverige blir flyktingar. Tiggande romer blir EU-migranter. Jag skulle förvirra den ursprungliga monoetniska majoritetsbefolkningen genom att också kalla alla nykomlingar för svenskar eller nysvenskar. Om de kommer från Kina, Somalia eller Bangladesh, alla är de svenskar så fort de beviljats asyl. Särskilt svenska blir de när de beviljats medborgarskap, vilket bör ske så snart som möjligt. Jag skulle inte kräva någon prestation av dem, i form av språkprov eller kunskaper om Sverige.
7. Jag skulle upplysa de medborgare som var kritiskt inställda om att Sverige numera inte bara är ett mångkulturellt land utan också en humanitär stormakt. Det är nämligen vad man får om man gifter samman mångkultur med gränslös empati. Jag skulle införa politisk korrekthet som ett krav vid tillsättningen av statliga, kommunala och landstingstjänster. Eftersom Sverige blivit ett land som hyllar mångfald och gränslös empati, skulle jag markera att antalet asylsökande var ett bra mått på våra humanitära framgångar. Jag skulle acceptera dubbla medborgarskap.
8. Jag skulle inte tillåta begreppet massinvandring men jag skulle försvara fenomenet i sig, med motiveringen att invandring är lönsam därför att det har den ju tidigare visat sig vara. Jag skulle hävda att Sverige exempelvis är i stort behov av analfabeter från Somalia. Jag skulle påstå att massinvandringen också är nödvändig demografiskt, därför att svenskarna föder för få barn. Jag skulle se till att kontrollerande myndigheter i humanismens namn gravt misskötte kontrollen av vilka som beviljades asyl. Också skurkar och terrorister måste få rätt att leva i ett välfärdssamhälle! Om muslimska terrorister återvänder till Sverige efter väl förrättat värv, skulle jag se till att de fick experthjälp och ekonomiskt stöd när de på nytt måste anpassa sig till samhället.
9. Jag skulle prioritera asylsökande som aldrig levt i en demokrati, är lågutbildade (helst analfabeter) och själva misslyckats med att bygga upp fungerande samhällen. Jag skulle hävda att det är viktigt att vi ger de svagaste, mest förtryckta och lidande människorna i världen en chans. På så sätt får vi ett nytt och vitalt skikt av en undre underklass.
10. Jag skulle kräva av svenskarna att vara gränslöst toleranta, samtidigt som jag ekonomiskt skulle ge möjlighet för migranterna att bygga upp etniska minoritetsstrukturer. Jag skulle stödja hemspråksundervisning, egna moskéer och kyrkor samt på alla sätt uppmuntra invandrarna till att minnas, bejaka och odla sina ursprungskulturer och tillhörigheter. Jag skulle säga att också deras historia tillhör det svenska kulturarvet.
11. Skolan skulle jag förstöra genom att ösa reformer över den och utsätta den för ständigt nya förändringar och läroplaner. Jag skulle kämpa mot betyg och hemläxor. Lärarna skulle få släpa efter i löneutvecklingen och jag skulle ta ifrån dem deras auktoritet och sanktionsmöjligheter mot elever som saboterar undervisningen. Deras klasser skulle ständigt fyllas på med ”nysvenska barn” som inte kan svenska och inte har förutsättningar för att hänga med i undervisningen.
12. När ändå en liten skara av kritiker protesterar – det blir inte så många eftersom förtroendet för staten är så stort och svenskarna endast agerar individuellt – skulle jag bygga upp system för repression och folkfostran. Jag skulle ge kontroll- och informationsorgan som Expo en schysst budget och instruera medierna, i synnerhet kvällspressen, att hålla vakt och skända de medborgare som visade sig oförmögna inte bara till att tänka korrekt utan också att hålla tungan rätt i mun. Jag skulle kalla dem som inte förstått fördelarna med mångkultur för bondläppar och ”white trash”. Samtidigt skulle jag tala om hur berikande mångkulturen är genom alla de sorters mat och musik som Sverige får del av.
13. Jag skulle ge medierna tre uppgifter: 1. Slå larm om någon känd person gör eller säger något olämpligt med referens till mångkultur, massinvandring eller yttrandefrihet. 2. I konflikter mellan svenskar och invandrare, respektive mellan svenska myndigheter och invandrare, hävda alltid att det handlar om svenskarnas rasism och främlingsfientlighet. Invandrarna är alltid offer. 3. När ett avvisande eller en utvisning ska ske, visa alltid i teves nyhetsprogram hur sorgligt det är att dessa människor inte får stanna i Sverige. Helst ska skolbarn gråta och demonstrera för sina kamrater som riskerar att utvisas.
14. Jag skulle se till att inga etablerade förlag gav ut dissidentlitteratur. Om den kom ut på deras egna småförlag så skulle jag förhindra positiva recensioner. Sådan litteratur skulle inte köpas in av de offentliga biblioteken. Inga annonser i pressen skulle tillåtas. Det skulle bli en gemensam uppgift för alla goda krafter att skända dissidentförfattare, alternativt aldrig nämna dem, annat än om det var möjligt att påvisa deras rasismfascismnazismantisemitismfrämlingsfientlighetislamoafrofobi.
15. När jag lyckats förvandla Sverige till ett land utan bildningsideal och utan tillit mellan medborgarna, ett land med utbredd fattigdom, hög arbetslöshet, fortsatt höga skatter men usel välfärd, med många och svåra konflikter mellan svenskar och olika grupperingar, med muslimska terrordåd, med hög kriminalitet, ja då är processen fullbordad. Då är det dags för dig som varit lojal mot mig och min insats för Sverige att glädjas över resultatet. Torka krokodiltårarna. Ta ditt pick och pack och flytta till ett annat land, där du kan leva ett bättre liv. Kanske kan du också där vara behjälplig med den kreativa förstörelsen?
Tycker du att min plan är lite mossig, att mycket av det jag föreslår redan är genomfört? Jag kan bara svara: Jovisst är det så!
Karl-Olov Arnstberg
Källa: https://morklaggning.wordpress.com/2015/05/19/min-plan-for-att-forstora-sverige/
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar