- Men dagens svenska media är i kris, har krympande inkomster och ägnar allt mer tid åt klickjakt, snuttifierade notiser och pseudonyheter. Många svenska journalister ser sig själva som en del av etablissemanget. De lever i symbios med makten och är beroende av goda relationer med dem de förväntas granska.
Samtidigt finns uppgiften kvar: Att granska makten.
Makten granskas bäst av dem som inte är en del av etablissemanget. Men dessa människor har som regler små eller inga resurser till sitt förfogande.
Att granska makten är en demokratisk nödvändighet. Vi får ständigt allt mer centraliserade, slutna och maktfullkomliga system. Med det ökar risken för korruption och maktmissbruk. I dag är korporativism närmast ett normaltillstånd i vårt land. Och i EU är det flera resor värre.
Politik handlar om makt. De som har politisk makt kan tvinga alla andra människor att följa deras vilja, oavsett om de vill eller ej. Men de som utövar den politiska makten vet inte alltid vad de sysslar med eller varför. Deras beslut är inte alltid faktabaserade, logiska eller rimliga. Samtidigt tar sig politikerna allt mer makt, att bestämma allt mer över människors liv. Men politikerna granskas sällan på allvar. De ställs sällan till ansvar. Det görs sällan någon djupare analys av deras beslut.
I byråkratin är makten än mer dold än inom politiken. Samtidigt är det bakom byråkraternas stängda dörrar som man skapar underlag för de politiska besluten. Och det är byråkratin som verkställer dessa politiska beslut. Många politiker är helt i händerna på icke-valda byråkrater som aldrig behöver (eller ens kan) ställas till svars för sina handlingar. Detta är en del av maktapparaten som är tämligen skyddad från granskning.
Frågan är vad man gör åt saken. Det finns redan vissa initiativ som Bubb.la – som bland annat försöker lyfta alternativa nyheter, ofta från utländsk media. Det är bra, men det räcker inte. Alternativa röster finns i bloggosfären, men når ofta inte mer än kanske några tusen läsare. Podcasts har blivit något av en fluga, men är ofta pladdriga och utan journalistiskt djup.
Det behövs mer alternativ journalistik och medborgarjournalistik. Det behövs fler fristående gräv, avslöjande reportage och intressanta analyser. Här behövs initiativ. Kanske en stiftelse som kan samla in pengar och kanalisera dem till intressanta, fristående journalistiska projekt. Kanske en förening för medborgarjournalistik som kan ge en hjälpande hand, ge råd, låna ut teknisk utrustning och erbjuda co-working spaces. Kanske ett bokförlag som kan ge ut reportageböcker på print on demand och enstaka reportage som e-böcker.
Någonstans i det här har jag en känsla av att det växer fram utrymme för nya kommersiella plattformar. När gammelmedia går ner sig finns det ändå en publik för god och intressant journalistik. Fast utan de etablerade mediehusens stora overheadkostnader.
Idéer? Reaktioner? Tankar?
Källa: http://henrikalexandersson.blogspot.com.tr/2015/04/tredje-statsmakten.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar