I tisdags samlades åtta av dem för att diskutera såväl aktuella frågeställningar som för att besvara frågan om vilka reformer som behöver sjösättas i dag för ett bättre Sverige om 30 år. Det blev ett samtal med intellektuell verkshöjd och många skratt, nedan följer ett utdrag:
”Vi lever i en turbulent tid, säg något område som inte behöver ses över! I dag svarar vi på framtidens utmaningar med lösningar lånade från 80-talet. Vi behöver en reformation, en omvärdering av vår självbild. Det finns något motsägelsefullt i samtidsdiskussionen, å ena sidan är vi ingenting, å andra sidan är vi en humanitär stormakt, ett världssamvete", säger Annika Borg, doktor i teologi, författare och präst.
Björn Werner, skribent och forskare, tar vid: ”Vi tror alltid att vi lever i en brytningstid. Intressant är hur vi ska hantera övergången från arbetslinje till robotlinje, synen på arbete och vad vi gör av en värld där mänsklig arbetskraft blir överflödig? Vi måste tänka mer överstatligt, nationalstaten är inte en hållbar lösning om 30 år. Dessutom oroas jag över att vänstern och framför allt den gröna rörelsen har blivit framgångs- och utvecklingsrädd, en livsfarlig hållning.”
”Men nationalstaten har betydelse i en överstatlig kontext, precis som länen ingår i länder”, anser Torbjörn Elensky, författare. ”Ett problem är att vi i Sverige är otroligt efter i såväl självbild som världsbild. Innan man kan prata om att genomföra reformer måste vi ha en realistisk självuppfattning och för att komma dit måste vi kunna tala friare och öppnare med varandra, vilket tycks bli allt svårare.”
Också Dan Korn, rabbin i Manchester och författare av 16 böcker som mest skildrar västsvensk kulturhistoria, instämmer i bilden av ett Sverige med dålig självbild. ”Jag skulle vilja kalla det för nationalmasochism. Om vi inte själva förstår vilka vi är, hur ska vi då förstå andra? Svenska statens uppgift är att vårda det svenska, det är upp till varje individ att vårda det egna arvet.”
”Snacka om självbildsförskjutning, vad ska vi göra med oss själva när det gäller försvars- och säkerhetspolitiken?”, undrar försvarsdebattören Annika Nordgren Christensen. ”Ett exempel är två av LO:s högsta företrädare som pratar om Sverige som neutralt, ett annat är Sveriges kampanj i FN:s säkerhetsråd som går ut på att säga att Sverige är en självständig röst i EU.”
”När det gäller försvarspolitiken står vi inför ett vägval, är vi neutrala eller inte, ska vi lägga ner försvarsindustrin eller ska vi förstatliga den? Om vi ska vara neutrala måste vi på riktigt börja producera vapen, fortsätta handla med utlandet”, menar Björn Werner.
Fabian Wallen, nationalekonom, författare och styrelseledamot i den svensk-amerikanska handelskammaren i San Diego, där han bor, tillägger: ”Går vi tillbaka 30 år i tiden hittar vi flera dynamiska reformer som liberaliserat sektorer som tidigare var stängda. Det har gjort Sverige mer konkurrenskraftigt samtidigt som statens inflytande minskat. Det är en väg Sverige bör fortsätta gå. Två konkreta reformer som borde sjösättas i dag är minskad marginalskatt och liberalisering av arbetsmarknadslagstiftningen.”
”En viktig fråga är hur det kan komma sig att vi har det allt bättre samtidigt som vi mår allt sämre. En aspekt är hur våra orealistiska förväntningar och den ständiga jakten på lyckan samspelar och resulterar i att vi snarare blir olyckligare. En annan viktig fråga rör faktadevalveringen, som också återfinns inom utbildningen, och dess konsekvenser för samhällsdebatten ”, påpekar David Eberhard, psykiatriker, överläkare och författare till bland annat ”I trygghetsnarkomanernas land”.
Mot slutet av samtalet pekar Annika Nordgren Christensen på behovet att dela upp sammanblandningen mellan expertkunskap och politisk styrning. ” Idag värderas personliga upplevelser lika högt som kunskap. Kombinationen av upphöjande av känsloargument och bristfälligt ansvarsutkrävande kryddat med identitetspolitik skapar en farlig cocktail.” Dan Korn avslutar med att lyfta frågan om mångkulturalism och miljön som exempel på frågor där konsensus tycks råda och varnar för att uteblivna motargument kan leda till att grundargumenten aldrig prövas. ”I Sverige finns tabun i ordets sanna bemärkelse, inget är förbjudet men mycket ses som skamligt och pinsamt att tala om. Därför avstår många.”
Utöver kolumnisterna som deltog i samtalet kommer också filmaren och författaren Martin Borgs, professorn i statsvetenskap vid Göteborgs universitet Marie Demker, frilansskribenten Susanna Mannelin samt författaren och professorn vid Handelshögskolan i Stockholm, Micael Dahlén, att skriva på ledarsidan. Kolumnisterna har inga bindningar till ledarredaktionen och kommer från såväl höger som vänster. I samband med publicering av skribenternas första kolumn kommer en presentation av varje skribent att publiceras på ledarbloggen.
Källa: http://m.gp.se/nyheter/ledare/1.2676863-valkommen-till-gp
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar