Cirkus Löfvén del femtioelva

Statsminister Löfvén förefaller snarare vara en klumpig fackpamp och klantskalle, än ett statsmannaämne. Han låter sig dessutom styras av yttervänstern, dvs. regeringskollegorna i Miljöpartiet och det smygkommunistiska Vänsterpartiet.

- Nu river man upp himmel och jord med ett naivt och förhastat beslut om Palestinas status. Det är ett rent symboliskt beslut utan någon annan än negativ påverkan. Utrikesminister Wallström har läst in några folkrättsliga begrepp som hon på det mest pinsamma och styltande vis svänger sig med. Det finns inga accepterade gränser för det vi kallar Palestina.

Det finns ingen entydig regering då Hamas och den Palestinska myndigheten inte är samspelta och där Gazaremsans Hamas är terroriststämplat och anser att Israel skall försvinna som stat från jordens yta. Det finns således inget oomtvistat territorium och det finns ingen entydig och stabil regering. Förvisso finns det ett folk, tyvärr ett plågat sådant.

Wallström har också briefats om en annan ”folkrättslig princip”, nämligen på svenska; ”Ingen rätt av en orätt”. Det är ingen måtta på Wallströms kunskaper! Med orätt avses tydligen att Israel tog Västbanken 1967, som hade ockuperats av dåvarande Transjordanien redan 1948. Egypten ockuperade Gaza 1948 men Israel återtog remsan 1967. Israel tog som ett led i sitt försvar Sinai från Egypten, som sedermera återlämnades.

Som en del i sitt berättigade försvar mot den samfällda arabiska utplåningsambitionen tog Israel även Golanhöjderna som ett skydd mot Syrien och östra Jerusalem.

Under hela sin existens har Israel angripits av muslimska arabstater i rena krigshandlingar och i terrordåd. Man har levt under ett existentiellt hot och trots detta överlevt och utvecklat den enda demokratin i Mellanöstern med lika rätt för kvinnor och män, en fungerande infrastruktur och en högteknologisk industri.

Wallström, Löfvén, Romson & Co snackar om folkrättsliga principer. De borde veta att folkrätten är det möjligas konst samt att det har hunnit rinna en del vatten under broarna sedan staten Israel koncipierades 1948 (66 år sedan), sedan sexdagarskriget 1967 (47 år) och sedan det s.k. Osloavtalet 1993 (21 år).

Världen står inte stilla och en eventuell lösning på Israel-/Palestinakonflikten ligger helt i händerna på Israel, USA och ett antal andra större makter, arabiska och andra. Är det någon makt som agerat ”rätt”, inte ”orätt” – och dessutom i rent försvar av sin rättmätiga existens – så är det Israel.

Nu klampar Löfvén med hjälp av sin utrikesminister in i porslinsbutiken som en elefanthjord. Enligt Sveriges grundlag skall viktiga utrikespolitiska frågor behandlas i utrikesnämnden. Efter sitt totalt förvirrade framträdande i EU-nämnden har kanske Löfvén blivit allergisk mot parlamentariska nämnder? Han talar om utsträckta händer och blocköverskridande diskussioner men det har visat sig endast vara tomt prat.

När Löfvén skulle hälsa statsmän från Norden och Baltikum välkomna häromdagen gjorde han åter igen bort sig grundligt. Pinsamt var bara förnamnet som man säger. Även om hans språkkunskaper och minne inte är som Palmes så kunde man begära att hans närmaste medarbetare åtminstone gav honom ett papper med stor text så han kunde läsa upp vilka gäster han avsåg att välkomna.

Löfvén är en klumpeduns med den grovhuggenhet och brist på elegans och precision som kännetecknar en riktig fackpamp!

Att i stort sett samtliga hans miljöpartistiska ministrar har använt narkotika och att Åsa Romsons närmaste tjänsteman nyss dömdes för knarkbrott är möjligtvis inte förvånande då det så att säga ligger i vänsterflummarnas natur.

Det är ytterst olyckligt att vi fått ännu en minoritetsregering. Det är än mer oroande att denna regering inte verkar styras av socialdemokrater av gammalt snitt, utan av en vänsterfalang bestående av såväl regeringskollegorna i miljöpartiet som kommunisterna utanför regeringen. Detta är inte vad Sveriges folk har bett om. Den traditionella borgerligheten har tyvärr abdikerat till följd av sin aningslösa och odemokratiska inställning till Sverigedemokraterna.

Att efter en så kort regeringsperiod inte ha lyckats åstadkomma något inrikespolitiskt av värde för Sverige, om man inte anser att skattehöjningar på arbete och inkomster är en framgång liksom höjda kostnader för landsbygdens folk, är illa nog. Att samtidigt lyckas störa relationerna med såväl Israel som USA på det utrikespolitiska planet är sensationellt och ytterst olyckligt. Det vore just snyggt om den israeliska diplomatiska representationen försvann från Stockholm. Det skulle visserligen glädja Guillou som tycker illa om Israel och judar.

Ju snabbare vi blir av med denna katastrofala regering desto bättre. Jag hoppas att vi snart får en misstroendeförklaring till stånd och ett nyval. Idén med en renodlat socialdemokratisk regering som framförts har diskvalificerat sig själv genom Löfvéns och Wallströms brist på kompetens, takt och känsla.

Källa: http://samtiden.nu/6189/cirkus-lofven-del-femtioelva/
Ref: http://www.motpol.blogspot.com.tr/2015/04/mot-sverige-i-tiden.html