Islamismen sätter allt på spel

Det har hänt mycket sedan 11 september 2001. Vi vet idag att attacken mot WTC och Pentagon den 11 september 2001 skulle bli en försmak av vad som skulle komma. Idag är det svårt att undvika det faktum att islamismen är vår tids största globala terrorhot. Man behöver bara sätta sig framför CNN fem minuter och så har man hunnit höra om Boko Haram i Nigeria, IS i Irak och Syrien, Hamas i Gaza, Al-Qaida i Yemen, Hezbollah i Libanon, mullorna i Iran, Al-Shahab i Somalia, talibanerna i Afghanistan och Muslimska Brödraskapet i Egypten. Islamismen har skapat sitt eget imperium därifrån man riktar attacker mot västvärlden.

- Det finns de som vill lyfta fram konflikter inom den islamistiska ideologin men man kan då göra en jämförelse med kommunismen. Bland kommunisterna fanns det leninister, marxister, maoister, trotskister med flera och alla dessa olika kommunister såg varandra som förrädare till den rätta läran. Men deras främsta fiende var det kapitalistiska samhället. På samma sätt är islamisternas främsta fiende västvärlden. Visst dödar islamister varandra men mest resurser satsas det på att attackera mål i västvärlden. Hatet mot väst och upprättandet av ett globalt islamiskt kalifat är det överordnade ideologiska målet för dessa organisationer. Att konflikter mellan islamisterna spelar en mindre roll kan man se i hur lätt Boko Haram och IS, två islamistiska organisationer från två olika kontinenter, allierade sig med varandra och hur muslimer med helt olika bakgrund blir en del av IS. Islamismen som en politisk idé spelar en viktigare roll än teologiska diskussioner om islam. Islamisterna och deras potentiella rekryter har redan bestämt sig för hur de vill tolka islam. Den tolkningen baseras på ett hat mot västvärlden och friheten och det finns ingen teolog som kan få dem att ändra sig.

Ett steg som många av våra opinionsbildare och politiker vägrar att ta är att erkänna att islamismen har sitt ursprung i islam och påverkar islam. Det var islamisten Ayatollah Khomeini som kom på idén att man ska mörda en författare som Salman Rushdie för att han skrev en roman som enligt vissa kränkte profeten Muhammed. Idag finns det muslimska studentföreningar i Sverige som tycker att nidbilder av profeten Muhammed är islamofobi och borde vara förbjudet på högskolans anslagstavlor. Åsiktsströmningar inom den islamistiska rörelsen påverkar muslimer och islam och den islamiska världens tillstånd påverkar islamismen. Islam och islamism är inte samma sak men det finns ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan de två.

Med tanke på att denna fråga är så komplex och utmaningen är så stor, så kan inte Sveriges svar på islamistisk terrorism vara Mona Sahlin, en politiker som är känd för historiska misslyckanden, bland annat var hon den första socialdemokratiska partiordföranden sedan Hjalmar Branting som inte blev statsminister. Det vi hittills vet om vad det islamistiska hotet berättar för oss är att vi behöver politiker som kan behöva ta beslut som uppfattas som kontroversiella, inte för att man vill genomföra dessa beslut, utan för att det inte finns något annat alternativ.

Vi har sett att många av de islamistiska självmordsbombarna som attackerat mål i västvärlden är uppväxta och ibland även födda i västerländska nationer. Självmordsbombaren som attackerade Stockholm den 11 december 2010 var uppväxt i Tranås. Att ta sig an det islamistiska hotet innebär att man erkänner att fienden i detta krig finns bland oss. Det finns inget annat sätt att säga det. Det låter hemskt. Men faktum är att Sveriges enda islamistiska självmordsbombare växte upp med julgranar, pepparkakor och Luciatåg. Han fick en gratis utbildning och hade tillgång till bra sjukvård. Men han blev ändå en terrorist. Det beror på att den islamistiska terrorismens grundorsak är den islamistiska ideologin, inte fattigdom och misär.

Vänsters predikanter ber oss att inte visa misstänksamhet. Hur ska vi då hitta de islamister som rör sig i muslimska kretsar i Sverige och som lever för att förgöra det västerländska samhället för att kunna upprätta det islamiska kalifatet? Det är uppenbart att vi behöver ett medborgarskap som är misstänksamma nog att rapportera om de t.ex. skulle se att en moské rekryterar självmordsbombare. Man har rätten och skyldigheten att bli misstänksam när muslimska organisationer vägrar ta avstånd från ett terrorattentat som genomförts i islams namn. För en organisation som IS befinner sig inte endast i Syrien och Irak. De befinner sig också i städer som Örebro. Kriget mot islamistisk terrorism har redan nått Sverige.

När islamistiska organisationer befinner sig i Sverige och har som mål att förgöra allt vad Sverige står för så duger det inte med att säga att tanken att muslimer ska ta avstånd ifrån islamistisk terrorism ”är sprungen ur en islamofobisk diskurs.” Eftersom det är bland muslimer islamisterna hittar sina rekryter är det viktigt att just det muslimska samhället tar avstånd ifrån islamistisk terrorism. Det är viktigt att muslimska aktörer inte sprider lögner om att IS är en israelisk konspiration eller att attacken mot Charlie Hebdo-redaktionen är ”en stor lögn”. Alla, även muslimer, har ett ansvar när Sverige och västvärlden ska försvara sig mot islamistisk terror. Det är medborgarskapet som till syvende och sist är ansvariga för upprätthållandet av sin egen demokrati och frihet.

Det är viktigt att vi blir mer medvetna om det islamistiska hotets särart. I globaliseringens tidsålder finns det inga ensamma galningar eftersom alla är på ett sätt eller annat uppkopplade till globala nätverk. Men samtidigt finns det inga kollektiv i modern bemärkelse. Vem som helst kan koppla upp sig till islamismens hat genom några musklick. Den som har viljan och en dator hemma är i praktiken en del av islamisternas postmoderna armé.

Islamismen har ingen berättelse i modern bemärkelse. Utan den erbjuder en känsla som vem som helst kan ta till sig genom att utföra ett terrorattentat. Den islamistiska terroristen vill inte ha någon modern armé för att uppnå ett mål utan han vill ha de rätta verktygen för att skapa en känsla. Den islamistiska terroristen ingår inte i en organisation där man får order uppifrån. Utan han ingår i ett nätverk som förser individer med kapacitet att genomföra terrordåd. Det kan vara materiell kapacitet men också ideologisk kapacitet. Och den ideologiska kapaciteten kan laddas ner genom en dator. Det kan vara en islamistisk propagandafilm eller islamistiska sånger om att man ska döda judar. Den ensamma galningen är en myt i en tid då vi ständigt är uppkopplade. Den som genomför ett terrordåd, planerar att göra det eller ingår i en islamistisk diskursiv gemenskap är en islamistisk terrorist. Det är något vi måste våga ta till oss i Sverige.

Det är dags att göra sig av med barnsliga påhitt som att man ska bygga ”fritidsgårdar mot terrorism” eller att man ska ge jobb och psykologhjälp till IS-terrorister. Bara för att vi lever i ett land som har hållit sig utanför krig i mer än 200 år så innebär det inte att vi har rätten att vara hur naiva som helst. Vi har en skyldighet att agera.

Det är inte 11 september 2001 längre. Det är inte Al-Qaida som attackerar USA. Året är 2015 och de islamister som åkte från Sverige till Syrien för att delta i jihad har kommit tillbaka till Sverige som fullfjädrade IS-terrorister som är redo att dö för att få sin jihadistiska kick. Dessa återvändande jihadister är fotsoldater i en rörelse som har en ambition att upprätta ett globalt kalifat. Om de lyckas beror på vilka vägval vi vågar göra. Men det som står på spel är allt!

Nima Gholam Ali Pour

Källa: http://samtiden.nu/13965/islamismen-satter-allt-pa-spel/