Idag skriver Per Gudmundsson om välfärdens gräns i Svenska Dagbladet - läs det:
- Detta handlar delvis om de fyra moderata kuppmakarnas (under Reinfeldts ledning) strategi att ruinera välfärdsstaten. Det var tänkt att en gång för alla få sossarna att tappa sin bas som statsbärande parti. Denna ställning har ju hela tiden vilat på att det funnits beskattningsbra tillgångar att fördela till valboskapen så att de skulle rösta på S. Om man börjar fördela välfärden till hela världen, så skulle den inte räcka till att köpa den väljarbas som S behöver för att behålla sin maktposition, var kuppmakarnas plan. Sossarna som även vill ha monopol på godhet var ett lättfångat byte, de skulle inte kunna protestera mot den här fördelningspolitiken.
Reinfeldts och de övriga kuppmakarnas misstag var att de räknade med att med en intensiv hatpropaganda kunna hindra missnöjespartier som Ny Demokrati och SD att växa sig starka. Ny Demokratis misslyckande stärkte dem i den tron. När så SD kom in i Riksdagen i valet 2010 kom den första missräkningen. Reinfeldts blinda hat mot SD och ledaren Åkesson skall ses mot denna bakgrund. Där någonstans fick hatet Reinfeldt att tappa omdömet och driva honom till det vansinniga beslutet att liera sig med Åsa Romsons parti genom beslutet att öppna alla gränser. Det gällde att straffa dem som röstat på SD och forcera välfärdsstatens ruin.
Nu sitter vi i det här landet med sviterna av Reinfeldts fiasko och SD med 23,3% i senaste opinionsundersökningen är snabbt på väg att bli det största svenska riksdagspartiet. Det Reinfeldt åstadkommit är att ett statsbärande parti (S) är på väg att bytas ut mot ett annat (SD) och moderaterna står där med Svarte Petter. Själv smet Reinfeldt ut bakvägen och struntade på ett skamligt sätt i det ansvar han hade.
Det Per Gudmundsson skriver om är några faktorer som kommer att påskynda det oundvikliga maktskiftet i svensk politik.
Jag har i flera år nu försökt påpeka att alliansens politiska strategi är totalt kontraproduktiv, den kommer bara att påskynda maktskiftet. Inte förrän de börjar föra en effektiv politik för att försvara välfärdsstaten och begränsa välfärden till dem som betalar för den, kommer man att kunna bromsa detta skifte. Jag tror dock att detta redan är för sent.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar