lördag 6 december 2014

Sverige – från stabilitet till kaos på två månader

Riksdagen fällde regeringens budget. Så riksdagen kommer att få sparken. Nästa steg blir väl att välja ett nytt folk.


S & MP har ett enda budskap: Samförstånd, era djävlar!

- Man bortser från att de rödgröna (och SD) redan förra året övergav den förmodade praxisen om att tagga ner i budgetfrågor. Och att de själva smällt igen dörren, vad gäller samarbete och samförstånd. Det räknas inte när det är dags för the blame game.

Regeringens syn på "samarbete" är att Allianspartierna skall överge sin egen politik. Och att det bara är vissa partier som skall göra det, så att Alliansen splittras och dör. Det är så genomskinligt.

Om inte regeringen fälls i en misstroendevotering (eller avgår frivilligt) – då är vi på väg mot en ovanligt hätsk och grinig valrörelse. En valrörelse där de gamla riksdagspartierna, media, kravallvänstern och allsköns tyckare kommer att göra samma misstag som vanligt: Att ge SD all uppmärksamhet och gratisreklam de kan få.

En valrörelse där inte bara S och MP är hopväxta vid höften. Den fallna budgeten, som är vad de går till val på är framförhandlad med V. Så hela det rödgröna blocket måste gå i takt, tillsammans och åt samma håll. Det brukar gå sådär.

Om SD vill uppnå politiska resultat – då är de sina egna värsta fiender. Ju mer de stökar och bråkar, ju svårare blir det för alla andra politiska partier att göra något åt de problem med invandringen som faktiskt finns. Ens om de skulle vilja.

Men om SD bara är ute efter att leva djävul och röja runt – då lyckas de fantastiskt väl. Detta har ett visst underhållningsvärde. Frågan är bara vart det leder, på lite sikt.

Just nu är alla bollar i luften. En mindre genomtänkt idé är att göra det svårare att fälla en minoritetsregerings budget i riksdagen. Det innebär med nödvändighet att måste inskränka de politiska partiernas rätt att rösta som de vill. Vilket är en riktigt, riktigt dålig idé – som ändå inte löser något i slutändan.

Mitt i denna röra står den ofrivillige statsministern – socialdemokraten Stefan Löfven. När han blev vald till partiledare blev jag tillfrågad om saken i något radioprogram i SR P1. Jag påpekade då att det finns problem med att välja en fackpamp till S-ledare, en fantasilös betonghäck. Och mycket riktigt, S kör nu så hårt i gamla hjulspår att de inte förmår höja blicken eller stanna upp och fundera på vad de egentligen sysslar med. Nu kör de gammal klassisk, grinig konfrontation ända in i kaklet. Vilket är ett högt spel – som kan komma att knäcka sossarna för gott.

Från ett stabilt land med en av Europas få välskötta ekonomier – till totalt politiskt kaos, på bara två månader. Detta kan bli stökigt på riktigt.

Det är en sak att göra fisksoppa av ett akvarium. Det omvända är betydligt svårare.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar