- Politik är att fatta omöjliga beslut utifrån osäker och otillräcklig information. De flesta som ägnar sig åt politik saknar grepp om vad de sysslar med. Det är sammanträffanden, tillfälliga opinioner, media, gemensamma intressen, envisa särintressen, egenintresse och opinionsmätningar som driver politiken. De flesta som sysslar med politik har inte ens någon ideologisk bas som leder dem mot strategiska mål eller ens något slags visioner.
Så saker blir som de blir. De flesta beslut fattas mer eller mindre i blindo. Och politikerna ökar sin makt över medborgarna för att de kan.
Den obegripliga decemberöverenskommelsen skall ses mot denna bakgrund. Alla har snöat in stenhårt på problemet med SD som vågmästarparti i riksdagen. Faktorer som respekt för den demokratiska processen har förmodligen aldrig förekommit i diskussionen. Det är möjligt att ingen på den borgerliga sidan ens tänkt tanken att de har ett ansvar för att driva borgerlig politik, gentemot de väljare som röstat på dem.
Ibland blir det skit. I detta fall en hel latrintunna.
Men tro inte att det är så mycket bättre i det rödgröna lägret. Stefan Löfven har ingen plan, ingen vision och inget projekt – annat än att gå ärenden åt ett särintresse, LO.
I decemberuppgörelsen lurade Löfven i och för sig skjortan av Alliansen. Men det är default-läge. Sossar är genetiskt programmerade för att förhandla. Alla som ger sig i kast med dem kommer att förlora eller bli lurade.
Eller titta på MP. De kastade sig över ett par självmordsprojekt till symbolfrågor (som förbifarten och Bromma) som de i slutändan aldrig kan vinna – och vek samtidigt ner sig centrala medborgarrättsfrågor som massövervakningen. Det fanns ingen smart plan, ingen övergripande strategi, ingen taktisk skicklighet – inget.
Nu kan man i och för sig argumentera för att det enda som vore värre än inkompetenta politiker som irrar planlöst är kompetenta politiker med en plan. I vart fall så länge politikens övergripande syfte är att öka politikernas makt över folket.
Att starta ett nytt liberalt, kompetent, konsekvent och meritokratiskt parti i Sverige skulle kunna vara en idé: Ett parti som målmedvetet rullar tillbaka politikens makt över medborgarna.
Fixa finansieringen, så kan vi kanske snacka om saken.
I väntan på det (jag håller inte andan) är det bara att konstatera att det är yttre påverkan som gäller. Opinionsbildning för frihetliga projekt. Att rasa mot morallagstiftning och förmynderi. Ständig jakt på slöseri med skattemedel. Att ställa ansvariga till svars. Att skapa ett tryck för frihetliga reformer.
Källa: http://henrikalexandersson.blogspot.com/2014/12/decemberkartellen-de-vet-helt-enkelt.html
Ref: http://www.motpol.blogspot.com.tr/2014/12/decemberkartellen-bekraftar-behovet-av.html
Ref: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/det-har-ar-borgerligt-hogforraderi_4217681.svd
Ref: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/alliansen-skapar-nu-en-riktig-kris_4217605.svd
Ref: http://petterssonsblogg.se/2014/12/29/vad-var-egentligen-problemet/
Ref: http://avpixlat.info/2014/12/29/obehagligt-eko-fran-varlden-nar-demokratin-avskaffas-for-landets-basta/
Ref: http://www.samtiden.nu/8313/ett-overgrepp-pa-parlamentarism-och-demokratisk-anstandighet/
Ref: http://antropocene.se/2014/december/etablissemanget-lagger-bransle-pa-missnojesbrasan.html
--------------------
- I ett LO-svetsar-Metall-perspektiv, så kan man bete sig hursomhelst, i s k förhandlingar. Endast överenskommelser räknas, oavsett dess validitet, dess legitimitet, spelar ingen roll. Detta synsätt har den vämjelige fjanten Swe-Tsaren Löfvèn tagit med sig som landets statsminister. Och totalt urholkat allt vad hederlighet, väljarresepekt, grundlagsrespekt... name it... inget finns kvar i den råa grobianattityd som kännetecknar fuckföreningar. En kvarleva av ett partsförhållande på arbetsmarknaden, Idag en maffiaorganisation, som precis som politiker, enbart ser sitt uppdrag i egoismens tecken, sko sig den, som sko sig kan.
Jag har varit på båda sidor av förhandlingsbordet, som fackordförande i SALF (Arbetsledareförbundet), men mestadels på arbetsgivarsidan, där jag förhandlade mot riksfack-organisationer, som ansvarig för ett multiföretag, med flera fackliga motparter. Så jag vet vad jag talar om. Och, detta har några år på nacken, på min tid fanns iaf en slags 'hederlighet'. Numera totalt bortblåst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar