Marika Formgren har skrivit en lång men som vanligt en mycket läsvärd text på sin blogg. Klicka på länken längst ner för att läsa hela.
- Det är så uppenbart att det blir banalt att påpeka att det går en avgrundsklyfta mellan SD och de andra partierna. Men jag tror inte att klyftan egentligen handlar om ”synen på alla människors lika värde”, eller ens invandringspolitiken. Jag tror att den främsta orsaken till klyftan är att alla de andra partierna har accepterat och anpassat sig efter mediekratin och medielogiken, medan SD inte har gjort det.
Detta gör att SD har en potential som inget annat parti i Sverige i dag att faktiskt stå för demokrati, i bemärkelsen att lyssna på väljare och partimedlemmar och anpassa sig efter dessas, snarare än journalistkårens, åsikter. Jag har i något sammanhang efterlyst ”den goda populismen”, och med det menat att politik utformas i dialog med väljare i stället för att politiken utformas i en avskärmad elitbubbla där de enda känslorna för folket är förakt. Det är denna goda populism SD har potential att förverkliga, just för att de är pariastämplade av etablerade medier och därför inte har någon anledning att anpassa sig till medielogiken.
Jag ansluter mig alltså till dem som tror att SD har potentialen att upprepa Socialdemokraternas enorma framgångar från förra seklet. Liksom S då var ensamma om att driva frågan om mänskliga och drägliga villkor för den växande skaran av arbetare, är SD i dag ensamma om att lyssna på vad svenska folket faktiskt vill, i stället för att ängsligt försöka blidka en grupp av journalister och andra elittyckare som lever ett isolerat liv i Stockholms innerstad och har dålig koll på vad som händer i övriga landet (eller ens i förorter några kilometer bort).
De mindre sociala liberalernas integrationspolitiska vision handlar i stället om att avskaffa välfärdsstaten. Avskaffade regleringar av arbetsmarknad och bostadsmarknad ska möjliggöra den fria invandring och fria tillgång på lågbetald arbetskraft som dessa liberaler drömmer om. Men en dröm lär det förbli, eftersom svenskar överlag inte är förtjusta i fattigdom och stora klyftor, och de vänsterlutande journalisterna inte lär hjälpa liberalerna med deras Ayn Rand-utopi.
Å andra sidan kan Ayn Rand-liberalerna få som de vill i slutändan i alla fall. För om dagens invandringsvolymer bibehålls (eller till och med ökar, som prognoserna från Migrationsverket säger) och trenden med invandrares låga sysselsättningstal håller i sig kommer den ekonomiska grunden för välfärdsstaten att krascha. Samtidigt kommer ”white flight” och enklavisering att ha skadat tilliten så att viljan att betala höga skatter inte längre finns. Då kan liberalernas dröm uppfyllas, och samtidigt kommer misären att vara så djup att det åter finns en efterfrågan på Socialdemokraternas traditionella politik. En win-win, som bara kräver att man krossar några ägg på vägen?
Källa: http://www.exponerat.net/marika-formgren-om-bland-annat-white-flight/
Ref: http://www.marikaformgren.se/#post66
Extra: En märklig mans sista vilja
Extra 2: Uppror mot ledningen i M – kräver normaliserad invandring
----------
- Jag hoppas MF blir sannspådd.
tisdag 9 december 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar