Den svenska tilliten och sociala sammanhållningen sjunker

Sverige har länge präglats av en unik tillit mellan människor som i sin tur gett en god social sammanhållning. Precis som mycket av det som en gång sågs som den svenska modellen, håller detta nu på att uppluckras. Och det är speciellt i områden med hög andel invandrare som tilliten och den sociala sammanhållningen minskar.

Tilliten mellan människor kan liknas vid ett samhälles sammanhållande kitt, alltså den sociala sammanhållningen, och länder där tilliten är hög är i regel stabila demokratier med stark ekonomi, god folkhälsa, låg korruption, låg brottslighet samt en hög nivå av jämlikhet och jämställdhet. Här har de nordiska länderna en särställning där tilliten är extremt hög, men även i övriga Västeuropa är den hög. I botten på listan ligger Mellanöstern, Afrika och delar av Latinamerika.

Forskning & Framsteg har talat med Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal högskola, som forskat mycket om den höga svenska och nordiska tilliten. Enligt Trägårdh spelar rättsstaten en stor roll för den unika svenska tilliten.

– Redan tidigt i nordisk historia var lagarna av stor vikt. De flesta känner till landskapslagarna från medeltiden, säger Lars Trägårdh.

– Vi hör det fortfarande i vårt språk, i ord som landsting och tingsrätt, fortsätter han. Vi har sedan många hundra år sett lagarna som våra egna, formade av självägande bönder. Därför har staten och lagen inte varit vår fiende, som i många andra länder. Vi har inte haft livegna bönder, och inte livegenskap. Det har inte varit familj, klan eller etniska och religiösa grupper som varit viktiga för samhällsutvecklingen, utan individen och staten. Det är ett tydligt särdrag i vår historia.

– Högtillitsländerna i Norden har dessutom haft ett annorlunda äktenskapsmönster än många andra delar av världen, och detta kan urskiljas redan under medeltiden, berättar Lars Trägårdh.

– Kvinnor gifte sig i regel sent, och de som gifte sig flyttade från föräldrahemmen för att bilda nya oberoende hushåll. Det var dessutom vanligt att barnen skickades hemifrån för att arbeta, vilket gynnade tilliten till människor utanför familjen.

Då ett samhälle lämnar klangemenskapen och blodshämndens norm och lämnar väg för lag och rättsväsende grundas en tilltro till en opersonlig rättvisa som inte begränsas av släktskap, korruption och rang. Lagar och samhällsnormer internaliseras och man övergår från ett traditionellt samhälle präglat av så kallad “het tillit” till sin släkt eller klan, till ett modernt samhälle präglat av “sval tillit”, så även till människor man inte känner. Och i denna utveckling har Sverige och de nordiska länderna gått mycket långt.

När man för drygt hundra år sedan befarade att det moderna samhället skulle innebära alienering, social kollaps och individualisering samt att livet i storstäderna skulle medföra ett anonymt liv i misstro, fick man fel – i alla fall då det gäller de nordiska länderna. Enligt Trägårdh har nordborna tvärtom blivit mer tillitsfulla i takt med att samhället har moderniserats.

De nordiska välfärdsstaterna har minskat familjens och släktens betydelse till förmån för statens, och barnen går i regel på dagis, åldringsvärden tas om hand av det offentliga och skilsmässor liksom ensamhushåll är socialt accepterade. “Statsindividualism”, som Trägårdh kallar det.

– Den enskilda människan har kunnat frigöra sig från släktens band, eftersom vi har en stark stat som vi kunnat lita på. Sveriges historia är väldigt speciell. Vi är på många sätt ett undantag, säger han.

Den unikt starka svenska tilliten har också underlättats av att befolkningen varit homogen och bygger på samförståndslösningar och kompromisser, vilket gett ett samhälle där man förväntas följa lagar och normer. Kulturen präglas i sin tur av självdisciplin och just tillit.

Från att ha växt stadigt från 1980 mattades ökningen av omkring år 2000 för att omkring 2007 börja dala och nu fortsätter stadigt nedåt. Ett forskningsprojekt har nu tittat närmare på tilliten på kommunal nivå. Drygt 6 000 personer i åldrarna 18-85 i ett 30-tal kommuner deltog och resulterade i Tillitsbarometern.

Högst lokalsamhällestillit hittade man i mindre kommuner som präglats av utflyttning. I dessa är även inkomstklyftorna små. De kommuner med minst lokalsamhällestillit präglas av större ekonomiska klyftor och en stor andel utrikes födda. Även på riksnivå är sambandet mellan stora ekonomiska klyftor och liten tillit tydlig.

Sambandet mellan låg tillit och hög andel invandrare är också stark och kvarstår även då storstadskommunerna Malmö och Sundbyberg tas bort. Den lägre tilliten förekommer dessutom både bland inrikes och utrikes födda, och finns kvar även efter kontroll för olika socioekonomiska faktorer. Olikheter inom befolkningen gör det svårare att upprätthålla gemensamma normer, varför misstron blir större vilket leder till att man själv blir mindre benägen att bidra till det gemensamma.

Trägårdh och hans kollegor konstaterar att det alltså finns en motsättning mellan tillit och etnisk mångfald.

– Visst, resultaten är politiskt laddade. Det handlar om etnisk mångfald och ekonomiska klyftor – det är högaktuella frågor som dominerar samhällsdebatten i dag, säger Lars Trägårdh.

Enligt en studie vid Göteborgs universitet uppvisar ungdomar en mindre tillit än äldre – de födda på 1980-talet eller senare har en mindre tillit än vad tidigare generationer hade vid samma ålder. Det handlar således inte om en så kallad livscykeleffekt där tilliten ökar desto äldre de blir, utan om en generationseffekt.

Trägårdh pekar bland annat på den höga ungdomsarbetslösheten, men även mångfalden.

– Vi historiker vet att vår nationalkänsla, vårt gemenskapsprojekt där tilliten har utvecklats, är basen för vår demokrati och vår välfärd, säger han. Detta projekt skapades på 1800-talet via gemensamma medier, folkskola och värnplikt. Och vad har hänt i dag? Värnplikten är skrotad, skolan är i kris och medierna håller på att fragmenteras. Jag tror att detta kan vara en förklaring till de senaste siffrorna.

Trägårdh har själv bott och arbetat som lärare i USA, och konstaterar att valet står mellan den den extrema massinvandringen och välfärden. Samtidigt menar han att framgångsreceptet till den höga tilliten, homogeniteten, gör att Sverige blir ett svårt land att komma in i och att denna kanske varit för stark.

– Den amerikanska öppenheten bygger på att man ska ta sig in av egen kraft. Det är fullkomligt cementerat i den amerikanska självbilden. Som invandrare, som jag har varit, ska man klara sig själv. Sverige har haft en helt annan invandringspolitik, och här finns ett helt annat och långt mer generöst välfärdssystem. Vi kanske får välja mellan öppenhet och välfärd, och det är en av de största frågorna inför framtiden. Vår höga tillit är kanske till en del ett uttryck för att Sverige är – eller har varit – en mycket, kanske alltför, homogen nation, som är svår att komma in i.

Källa: http://avpixlat.info/2014/09/12/den-unika-svenska-tilliten-och-sociala-sammanhallningen-sjunker/
Ref: http://avpixlat.info/2015/03/10/segregationen-okar-i-sverige/
Ref: Skumma ministrar