fredag 9 januari 2015

Sharia, nej tack – vi har redan nog med islam!

Svenska muslimer för fred och rättvisa (SMFR) började året med en aggressiv debattartikel som går ut hårt mot ”de mörka krafter”, som författarkollektivet Mohammed Bakr, Fardous El-Sakka, Yasri Khan och Agit Kizilkaya sammanfattar som ”islamofobi”.
Ingenstans i deras artikel nämns det faktum att det inte finns minsta belägg för att en enda av de senaste händelserna i moskévärlden orsakats av sabotage utförda av så kallade ”islamofober”. Olyckor och interna uppgörelser är enligt många betydligt mer sannolika skäl. I Sverige, precis som i alla muslimska länder, finns djupa motsättningar mellan olika muslimska grupper som ofta leder till våld och vandalisering inom den muslimska miljön, vilket bekräftades i en intervju häromdagen i Sydsvenskan.
Det mest skrämmande är att dessa självutnämnda förespråkare för fred, samtidigt som de ställer de välkända islamiska kraven på det icke-islamiska samhället runt dem, använder en av de mest utpräglat förtryckande verserna i deras barbariska ideologi för att polera den egna glorian: sura 3 vers 104.
Denna vers handlar inte, som författarna försöker framställa det, om att ”i gemenskap göra gott”. Den handlar bokstavligen om att muslimer ska gå samman och göra gott mot varandra och se till att de aktiviteter som utförs av icke-muslimer förbjuds. Det handlar alltså om att införa sharialag!
Detta stämmer helt överens med Gatestone-institutets beskrivning av muslimers tolkning av islam som ”fredens religion”. Den baserar sig på en diametralt motsatt värdegrund än den vi i den västliga världen bekänner oss till. För oss är fred ett resultat av samtal och dialog. I den muslimska världens tankesätt uppnås fred endast genom införande av sharia och när alla människor på jorden har underkastat sig Allah!
Man behöver inte titta så långt för att inse att den islamiska världen inte har mycket att erbjuda – kanske bortsett från krig, våld och förtryck av kvinnor, oliktänkande, människor med annorlunda sexuell tillhörighet och annat som Muhammed har bestämt är ”haram” (förbjudet). Det gäller dock inte sex med barn, slavhandel blandat med konkubinska entimmes-äktenskap avsedda för sexuell njutning, halshuggning och många andra hårresande aktiviteter som vi i Väst uppfattar som både omoraliskt, kriminellt, motbjudande och totalt utan sans och reson.
Det gör ont att uppleva att fyra utsända i ”Krigets hus” (islams ord för den icke-muslimska världen) ställer krav om att få betalt för sin säkerhet på helt grundlösa anklagelser. Vi ska alltså tvingas betala för det rep vi ska hängas med!
Såvitt jag erinrar mig var det en grundtes i kommunismens Sovjetunionen angående väst – att vi skulle betala för att erövras. Sovjetunionen och kommunismen är borta. Måtte islam gå samma öde tillmötes. Det kan inte gå fort nog.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar