David Eberhard: 'Ingen vet något som inte alla vet'
- Sverige är enligt den internationella
undersökningen World Values Survey världens minst auktoritetsbundna
land. I ett land där ingen får vara auktoritet gäller alla utsagor lika
mycket, även rena sagor. Detta är uppenbart problematiskt och något de
flesta av oss kan se på tv nästan varje dag. Där får man veta att den
som känner mest i någon fråga har lika rätt som den som de facto vet
mest. Därför presenteras alltid helt olika tvärsäkra sanningar från dag
till dag. Som till exempel när en fåntratt påstod att det är
strukturellt 'rasistiskt att äta en särskild slags glass'. En sak är säker
i världens mest lättkränkta och faktarelativiserande land; man alltid
lyssnar på den som gapar högst. För den måste det vara synd om.
Därför blir det också en nyhet att en lärare påtalat för sina elever att de är dåliga på läsförståelse. En utsaga som sannolikt endast läraren har faktaunderlag nog för att bedöma. I stället för att problematisera det faktum att svenska elever är allt sämre inom alla skolområden, bland annat läsförståelse, försöker man sen i en artikel få läraren avsatt. Och i stället för att stötta sin lärare blir skolans rektor livrädd att skolan ska få dåligt rykte och börjar svamla om att inga barn ska bli kränkta.
Självklart ska inga barn bli kränkta. Men det blir man inte av att en lärare berättar för en att man inte är bra på att läsa. Det kallas för tillrättavisning. Om inte läraren kan berätta för eleverna att de inte klarar en uppgift på det sätt som förväntas, kommer det bli svårt för dem att klara samhällets krav. Chefen kommer inte vara särskilt förstående med en anställd som läser fel och gör att företaget därför förlorar en massa pengar. Anhöriga till en patient som dött lär inte ursäkta att det skett för att läkaren som var ansvarig inte var läskunnig.
Relativiserandet av kunskap och kränkningshysterin går vidare ända in på universitetsområdet. Där blir studenterna kränkta av allt möjligt och hoppar över det som inte passar deras världsbild. I stället för att då ge eleverna underkänt relativiserar man kunskapen. Skolan slutar att bry sig om fakta. Subjektiva värderingar och gruppdiskussioner premieras. Allt blir tyckande. Men tyckande utan kunskapsgrund kan bäst beskrivas som käbbel.
Det är därför inte konstigt att man kan läsa avhandlingar (som märkligt nog passerat opponent och övrig granskning) om genusperspektivet på tågstationer och ”vetenskapliga” uppsatser om hur könsmaktsordningen styr fysiska lagar. En annan personlig favorit är genusanalys av kärnkraftverk.
I den postmodernistiska världen pumpas relativiseringen av kunskapen ut på nyhetsplats som verklig kunskap. När så till slut okunskapen blivit vetenskap är det kanske inte så konstigt att ingen i världens minst auktoritetsbundna land längre lyssnar på auktoriteter. Det förefaller ju uppenbart att många av dem som fått universitetsexamen inte ens skulle klara av att förstå de enklaste logiska samband. Varför ska man lyssna på dem?
Källa: http://www.gp.se/nyheter/ledare/gastkronikor/1.2895702-david-eberhard-ingen-vet-nagot-som-inte-alla-vet
"När partierna har slängt de gamla sjökorten överbord utan att rita nya, vederhäftiga, uppstår utrymme för allsköns åsiktspatrask".
Ref: Höstmörker i fosterlandet
---------------------------------
- Undra på att PK-ismen fått bre ut sig ohämmat, dum-dummare-dummast vinner. Och symptomatiskt att Sverige har en skämtfigur - utan att denne stackar imbecill vet om det givetvis - till statsminister, så korkad att "klôckera stannar, å löven faller av".
- Att kloka och insiktsfulla personer är 'livsfarliga' visas genom gammelmedias närmast totala skräck, att låta dessas röster komma till tals. Media, politiker och muyndigheter tillhör de absolut flitigaste besökarna på t ex Avpixlat. Där dom givetvis förskräcks av att läsa hur mycket folk på sociala medier vet och känner till. Sånt som aldrig släpps ut till den grå massan. 'Det sovande folket' vill 7Partiet behålla, '87:an soffliggare' behövs för att inte mista makten.
Därför blir det också en nyhet att en lärare påtalat för sina elever att de är dåliga på läsförståelse. En utsaga som sannolikt endast läraren har faktaunderlag nog för att bedöma. I stället för att problematisera det faktum att svenska elever är allt sämre inom alla skolområden, bland annat läsförståelse, försöker man sen i en artikel få läraren avsatt. Och i stället för att stötta sin lärare blir skolans rektor livrädd att skolan ska få dåligt rykte och börjar svamla om att inga barn ska bli kränkta.
Självklart ska inga barn bli kränkta. Men det blir man inte av att en lärare berättar för en att man inte är bra på att läsa. Det kallas för tillrättavisning. Om inte läraren kan berätta för eleverna att de inte klarar en uppgift på det sätt som förväntas, kommer det bli svårt för dem att klara samhällets krav. Chefen kommer inte vara särskilt förstående med en anställd som läser fel och gör att företaget därför förlorar en massa pengar. Anhöriga till en patient som dött lär inte ursäkta att det skett för att läkaren som var ansvarig inte var läskunnig.
Relativiserandet av kunskap och kränkningshysterin går vidare ända in på universitetsområdet. Där blir studenterna kränkta av allt möjligt och hoppar över det som inte passar deras världsbild. I stället för att då ge eleverna underkänt relativiserar man kunskapen. Skolan slutar att bry sig om fakta. Subjektiva värderingar och gruppdiskussioner premieras. Allt blir tyckande. Men tyckande utan kunskapsgrund kan bäst beskrivas som käbbel.
Det är därför inte konstigt att man kan läsa avhandlingar (som märkligt nog passerat opponent och övrig granskning) om genusperspektivet på tågstationer och ”vetenskapliga” uppsatser om hur könsmaktsordningen styr fysiska lagar. En annan personlig favorit är genusanalys av kärnkraftverk.
I den postmodernistiska världen pumpas relativiseringen av kunskapen ut på nyhetsplats som verklig kunskap. När så till slut okunskapen blivit vetenskap är det kanske inte så konstigt att ingen i världens minst auktoritetsbundna land längre lyssnar på auktoriteter. Det förefaller ju uppenbart att många av dem som fått universitetsexamen inte ens skulle klara av att förstå de enklaste logiska samband. Varför ska man lyssna på dem?
Källa: http://www.gp.se/nyheter/ledare/gastkronikor/1.2895702-david-eberhard-ingen-vet-nagot-som-inte-alla-vet
"När partierna har slängt de gamla sjökorten överbord utan att rita nya, vederhäftiga, uppstår utrymme för allsköns åsiktspatrask".
Ref: Höstmörker i fosterlandet
---------------------------------
- Undra på att PK-ismen fått bre ut sig ohämmat, dum-dummare-dummast vinner. Och symptomatiskt att Sverige har en skämtfigur - utan att denne stackar imbecill vet om det givetvis - till statsminister, så korkad att "klôckera stannar, å löven faller av".
- Att kloka och insiktsfulla personer är 'livsfarliga' visas genom gammelmedias närmast totala skräck, att låta dessas röster komma till tals. Media, politiker och muyndigheter tillhör de absolut flitigaste besökarna på t ex Avpixlat. Där dom givetvis förskräcks av att läsa hur mycket folk på sociala medier vet och känner till. Sånt som aldrig släpps ut till den grå massan. 'Det sovande folket' vill 7Partiet behålla, '87:an soffliggare' behövs för att inte mista makten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar