Europa är i KRIG

Det Tredje Världskriget började den 11 september 2001. Fredagen den 13 november 2015 blir nog för Europa, vad Pearl Harbor blev för USA under Andra Världskriget. Andra Världskriget var sannolikt det sista kriget om världsherravälde mellan nationella intressen. Det här kriget handlar också om världsherravälde, men det står mellan två diametralt olika samhällssystem, precis som det Kalla Kriget gjorde. Nu handlar det inte om ekonomiska system, utan om en kamp mellan patriarkalt religiöst förtryck eller demokratisk frihet och jämlikhet.

- Europa befinner sig i krig och Sverige är på väg att invaderas av hundratusentals unga vapenföra män uppfostrade av patriarkalt religiösa förtryckare. Av de flyktingar som nu väller in över gränserna är 82% sådana unga män. Det finns nästan inga likheter med flyktingströmmarna under Andra Världskriget. Situationen för Sverige är denna gång mer extraordinär än då. Skall landet överleva detta krig krävs extraordinära åtgärder. Under Andra Världskriget tillsattes en samlingsregering under en stark och karismatisk ledare. Detsamma är mer nödvändigt nu än det var då.

Statsminister Löfven uppvisar en osäker och osjälvständig ledarstil som är ytterst olycklig i dagens situation. Han är inte på långa vägar vuxen sitt uppdrag. Det näst största partiets ledare Batra ägnar sig mest åt partitaktiskt intrigerande vilket är totalt diskvalificerande. Flertalet partiledare är väldigt unga och oerfarna. Det finns alltså ingen lämplig person inom riksdagspartiernas ledarskikt som kan vara den nödvändiga samlande ledargestalten.

Det vi som svenska medborgare måste fordra av våra valda representanter, är att de nu tar sig samman och enas kring en person som har de nödvändiga förutsättningarna för att leda landet genom det här kriget. Vår generations Per-Albin om ni förstår vad jag menar. Det bör vara en person med gedigen erfarenhet och alltså ingen ung trettioåring, snarare någon över sjuttio. Här får man försöka komma över de svenska fördomarna mot oss äldre. Vederbörande bör ha en god bildning och stor erfarenhet av internationell politik i allmänhet och den muslimska världen i synnerhet.

Jag har idag funderat på om den ledare jag beskrivit finns? Det jag kommit fram till är att det gör han. Den jag tänker på är förra utrikesministern och biträdande generalsekreteraren i FN Jan Eliasson.

Jag träffade Jan första gången under min studenttid i Göteborg. Han gick då på Handelshögskolan där och var redan inriktad på en diplomatkarriär. Vi umgicks i samma krets. Jag minns honom som en karismatisk och väldigt målinriktad person. Jan var som arbetargrabb på den tiden född in i socialdemokratin, något som inte gäller längre eftersom SD idag är större bland arbetare än socialdemokraterna. Hans partitillhörighet var heller ingen nackdel när han skulle göra karriär inom UD, dock har han aldrig riktigt flutit in i den politiska adeln. Han har gjort hela sin karriär på sin stora kompetens.

Det jag idag vill mana Riksdagens politiker att göra är att samla sig och besluta om tillsättande av en krigssamlingsregering samt att ge uppdraget att bilda denna regering till Jan Eliasson. Och detta beslut skall fattas med deltagande av samtliga riksdagspartier. Barnsligheterna med taktikspelande riktat mot det parti som idag sannolikt har var fjärde väljare bakom sig, har landet inte råd med. Alla riksdagspartier måste vara med och ta sitt ansvar för Jan Eliassons samlingsregering.

EU och Sverige är faktiskt i krig!

Källa: http://antropocene.se/2015/november/europa-ar-i-krig.html

--------------------

- Krig köper jag, tyvärr inte bara som fenomen för vår värlsdel, och som enskilt land bland flera. Där Sverige på ett unikt och nationsfientligt sätt bäddat för fienden, den islamska ideologin. Där en von oben-konstruerad kultur skapats, kallad "mångkultur", upphöjd till nästan oattackbar. Via en unik och märklig vridning av svensk partipolitik. De sedan länge etablerade partierna har övergivit vänster/högerskalan som bas, socialism vs kapitalism har ersatts med en nästan identitär 7parti-gemenskap. Väljarna vet inte vad dom röstar på, utfallet via regeringsbildningar återspeglas inte längre. Det starkaste kittet är avståndstagandet (läs: hatet) mot nykomlingen inom rikspolitiken, sverigedemokraterna. Som utvecklats till det i skrivande stund största partiet i opinionen, inte långt från trettio procent, och mer än två miljoner sympatisörer och potentiella väljare. Partilojaliteten är skyhög i jämförelse med de andra partierna, klart över nittio procent.

- Kriget omfattar därför ett nationellt krig, där udden måste riktas mot 7Partiet, den Store fienden. Vi har alltså ett tvåfrontskrig, mot islam och 7Partiet, parallellt. Det sistnämnda sköter sig självt, fienden fattar inte vad som pågår, som en blind sekt förstår inte 7partiet krigets villkor. Skjuter sig självt i foten, tills det en vacker dag ramlar omkull, oförmöget att stå upp.

- Kriget mot islam hänger delvis ihop med 7parti-kriget. Sekten är nämligen lierad med fienden! Man har gått till sängs med fienden, via en pakt kallad "islamofobi". Vars innebörd är att man får inte attackera fienden, ty denne är en "god" fiende, som egentligen inte menar nåt illa, det är en "missuppfattning".

- Vem som skall reda ut allt, och leda landet ur denna unika och ologiska härva, Jan Eliasson eller annan person/konstellation är en omöjlig fråga. Och onödig, trots goda argument och gott uppsåt. 7Partiet måste slaktas, via sin egenvalda självdöd, eller SD-partiets majoritetsövertag. Bäst vore sannolikt en statskupp, men det är en helt annan sak...

PS. Jan Eliasson är, trots sin allomvittnade "förträfflighet", en sosse. Och sådana kan man inte lita på. Innerst inne finns kärnan 'makt' ingjuten i varje sossehjärna. Och varje 'slutprodukt' skulle favorisera sosseriets ultimats huvudmål, makten. 'Folk' är bara en grå massa, som skall luras vart fjärde år, och där stöttar maskineriet. LO, ABF, PRO, m fl, en härva av intresseorganisationer, som skall bidra till s-röster. Inga andra partier har en sådan organisationskoloss till sin hjälp.