Jag tyckte det fanns anledning att försöka översätta och återge denna artikel av
PEGGY NOONAN från Wall Street Journal.http://www.wsj.com/articles/the-migrants-and-the-elites-1441924372
- Vilken kris Europa befinner sig i, med vågor av migranter som når dess stränder när arabvärlden imploderar. Det är den största migrationen till Europa sedan slutet av andra världskriget och ser ut att bli den första stora och ihållande utmaningen under århundradet. Det kan i själva verket forma om kontinentens natur och historia lika mycket som första världskriget gjorde.
Det är en humanitär kris. Som Richard Haass från Council on Foreign Relations noterar, den kommer inte snart att blåsa över, av två skäl. För det första, Mellanöstern kommer inte att vara fredlig snart och kan mycket väl bli mer turbulent. För det andra, "Ju mer Europa ställer upp ju mer kommer det att förstärka tillströmningen av invandrare. Europa är fast.” Om man inte svarar med medkänsla och generositet är det inhumant, om man gör det, kommer fler invandrare och problemet växer. "Detta är nu en del av arkitekturen", säger Mr Haass.
381.000 registrerade invandrare har kommit så här långt i år, en ökning från 216.000 i hela 2014. Nästan 3000 dog under resan eller saknas. Symbolen för deras svåra situation är fotot av den 3-åriga syriska pojken Aylan Kurdi, som drunknade tillsammans med sin mor och 5-åriga bror när deras båt kapsejsade nära den turkisk kusten. Precis lika skrämmande som de som upptäcktes i slutet av augusti 50 km från Wien, strandsatta mitt på motorvägen A4 i en Volvo kyllastbil. Inuti fanns 71 kroppar, inklusive en 1½-årig flicka, alla döda av kvävning. De hade lämnats där av människosmugglare.
Det är en katastrof som utspelas inför våra ögon, och arbetet med att ta itu med den har åtminstone gett ett eko i Amerika, som vi kommer att undersöka längre ner.
Enligt FN: s flyktingorgan, kommer 53% av migranterna från Syrien, 14% från Afghanistan, 7% från Eritrea, och 3% vardera från Pakistan, Nigeria, Irak och Somalia. Sjuttiotvå procent är män, endast 13% kvinnor och 15% barn. Inte alla flyr krig. Vissa flyr fattigdom. Inte alla men de flesta är muslimer.
Europas ledare har visat sig osäkra på vad de ska göra. Det är en kris för en hel kontinent som började år 2011, då tunisier flydde till den italienska ön Lampedusa. Året därpå hade Sub-Sahara afrikaner som invandrat till Libyen, migrerat vidare till Europa efter Muammar Gaddafis fall. Sedan dess har EU:s svar till stor del varit ad hoc och tillfälliga lösningar. Europeiska unionens ordförande Jean-Claude Juncker har föreslagit en "permanent omlokaliseringsmekanism" för att få EU: s medlemmar att ta större andelar av flyktingarna, men det är oklart exakt hur det skall gå till.
I många EU-länder kommer det att vara starkt motstånd. Liksom krisen i sig kommer motståndet att växa. Europa befinner sig i ekonomiskt bakvatten. Som denna tidning har noterat, växer t.o.m. Tyskland bara med 1,6% per år. Välfärdssystemen kommer att vara ansträngda.
Ungdomsarbetslösheten är redan hög. I Storbritannien kan krisen bidra till en omröstning att lämna EU helt och hållet.
Det finns farhågor, som eliten tar lätt på, att överflödet av fördrivna människor kommer att "förändra den kulturella balansen i landet för alltid," som kolumnisten Melanie Phillips uttryckte det i The Times of London. Gulfstaterna har inte erbjudit något hem till sina arabiska och muslimska kusiner. Holländsk högerledaren Geert Wilders har i parlamentsdebatt denna vecka kallat vågen av migranter en "islamisk invasion, en invasion som hotar vårt välstånd, vår säkerhet, vår kultur och identitet." En ny undersökning visade 54% av de nederländska väljarna motsatte att välkomna mer än de cirka 2000 flyktingar som tidigare kommit överens om. Ungern bygger ett staket.
När man läser populärpressen i Europa ser man frågorna. Har vi inte rätt att kontrollera våra gränser? Är inte flyktingvågen ett säkerhetshot? ISIS är ingenting om de inte fullföljer sina avsikter. Varför skulle de inte smyga in jihadister på dessa båtar?
Många saker kan göras för att lindra krisen. Stater som Jordanien och Libanon arbetar hårt för att hjälpa flyktingar i grannländerna och behöver hjälp. Humanitärt bistånd behövs för internflyktingar. Jaga människosmugglare, patrullera vattnen, ta in dem som verkligen flyr krig och verkligen önskar att bli en lugn del av deras nya adoptivhem.
Men här är ett problem för Europas beslutsfattare, och det ansluter till beslutsfattarna i Amerika.
Att fördöma "eliten" är ofta ett tanklöst, falskt och manipulativt spel. Malice och villfarelse leder tillsammans till uppfattningar som: "De snygga människor på deras cocktailpartyn i Georgetown ", "De uppblåsta vänsterfigurerna i sina lägenheter i Bryssel". Detta är den sociala förbittring som ger sken av insikt, avund förklädd som äkthet.
Men i denna kris är tal om "eliten" relevant. Klyftan mellan dem som driver regeringar och de som styrs har nu vuxit enormt och förebådar inget bra.
Regler om invandring och flyktingar görs av trygga människor. Det är dessa människor som hjälper till att styra länder, som har fina hem i fina kvarter och är skyddade av sin status. De som bor med effekterna av invandring och asyllagar är de som är mindre trygga, som ser ett mindre vackert ansikte i det, eftersom de dagligen konfronteras med en mindre vacker verklighets normala mänskliga råhet och spänningar.
Beslutsfattarna fruktar saker som hårda ord från de som skriver ledare och krönikor; normala människor fruktar saker som gatuvåld. Beslutsfattare har lyxen att se livet abstrakt. Normala människor känner i synnerhet konsekvenserna av sina beslut. Beslutsfattarna känner förakt för vanligt folks oro, och tillskriva dem egenskaper som småsinnigt bigotteri, ofta med religiösa och etniska och okunniga motsättningar. Men vanliga människor värdesätter ordning eftersom de inte kan köpa sig fria från oordningen.
Människor med skyddade miljöer i sin bakgrund, som glider överlägset förbi, har köpt sin väg ut och är trygga. För att inte nämna dem i statliga underhållna herrgårdar som glider förbi i stadsjeepar följt av säkerhetsfolk. Härskare har råd att se nationella säkerhetshot som en abstraktion, ja, ja, vi måste integrera våra nya populationer bättre. Men den oskyddade, sårbara, har rätt och anledning att oroa sig.
Här är utmaningen för människor i politiken: Ju bättre det går för dig, desto högre du kommer, desto mer frikopplas du från verkliga livet. Du använder ord som "perception" en hel del. Men perception är inte lika viktigt som verkligheten.
Det viktiga med politiken, är att det är nödvändigt för dem som är upphöjda i termer av ansvar och befogenheter att trots det, i sina huvuden och hjärtan, från folket, uppleva livet som vanliga personer med ordinära levnadslopp gör. Utmaningen är att bära deras väg inom dig. Först då, när vägen är fel, kan du övertyga dem att se vad som är rätt.
Det värsta ledarna gör nu, är att inte lyssna. De hör inte längre vanligt folks röster. Eller så imiterar de vad de tycker att de hör och det låter bakåt och pinsamt. I den här epoken kommer vi att se de politiska ledarna och institutionerna skakas om, splittras och falla på grund av denna dövhet.
Källa: http://antropocene.se/2015/september/migranterna-och-eliten.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar