Sedan klimatfrågan desarmerats genom alla vackra men till intet förpliktigande deklarationerna i klimatavtalet COP21, återgår världens energimarknad till sin gamla logik. Nationalstaterna behåller sin suveränitet över valet av sin egen energiförsörjning. Försöket att begränsa den med ett överstatligt regelverk misslyckades. Den billiga fossila energin med oljan som nav förblir världens dominerande energikälla resten av århundradet, enligt de dominerande prognosmakarna i branschen. De stora utvecklingsländerna med Kina och Indien i spetsen fortsätter att expandera sina ekonomier och avskaffa sin fattigdom med hjälp av i huvudsak kolbaserad energi. Det vill säga såvida den nuvarande trenden utan negativa klimatförändringar fortsätter trots stigande utsläpp av koldioxid. Det finns idag inga faktiska observationer som ger grund för någon annan bedömning.
Stora nyidentifierade tillgångar på olja och kraftigt sjunkande priser gör att den geopolitiska energikartan nu ritas om i snabb takt. Det vi bevittnar är hur tekniska innovationer i ett slag har förvandlat en begränsad naturresurs till ett möjligt överflöd. Den nya tekniken för att utvinna olja och gas ur oljeskiffrar med s.k. fracking har på mycket kort tid förvandlat tidigare ointressanta delar av jordskorpan till viktiga potentiella råvarukällor. Råvaran visar sig även ha en jämnare spridning över jorden varför dess strategiska geopolitiska betydelse minskar.
Det är talande att genombrottet för dessa tekniska innovationer har skett i just USA, den fria företagsamhetens främsta utpost i världen. Det är något av ett ödets ironi att det därtill har skett samtidigt som USA har en president som drömmer om att gå till historien som han som satte stopp för den fossila energin. Eftermälet för Obamas regeringsperiod torde snarast bli; den period då utvinningen av fossil energi tog ny fart och nådde nya rekordnivåer. Orsaken till detta är att den fria företagsamheten visar sig långt starkare i sin förmåga att förändra världen än politiker. Företagande och entreprenörskap har långt större skäl att i triumf utropa – yes we can! – än Obamas högmodiga försök till förmynderi och maktspråk.
Raset för oljepriset är det första synliga beviset för att paradigmet är på väg att ändras. Mellanösterns oljestater har inte förstått att deras storhetstid är slut. Tiden då de kunde styra oljepriset med sina oljekranar kommer aldrig tillbaka. Deras försök att köra den amerikanska skifferoljeutvinningen till bankrutt bygger på att de inte förstår vad den nya tekniken innebär. Vad de inte heller förstår är att tekniken bara är i sitt jungfrustadium, innan den helt trimmats in och hittat sin optimala utformning. Vad vi ser idag är en ny teknik i början av sin inlärningskurva som av allt att döma följer något som liknar Moores lag inom elektroniken.
Skifferoljeutvinningen med hjälp av fracking kommer inom några få år inte vara mycket mer kapitalintensiv än utvinningen av olja i öknarna på den arabiska halvön. Det innebär att man får faktiska utvinningskostnader som gör det möjligt att lönsamt utvinna olja vid prisnivåer långt under dagens pris runt 30 USD/fat. Det innebär även dödsstöten för oerhört kapitalintensiv ny offshoreutvinning av olja och gas. Det kommer att drabba våra norska grannar och det kommer att innebära att polarområdena sannolikt får förbli orörda.
När man bedömer framtiden är det viktigt att notera att fracking ännu inte kommit i bruk i någon betydande utsträckning utanför USA. Det finns givetvis ingen anledning att tro att tekniken inte kommer att sprida sig snabbt över världen. Ännu har den t.ex. inte fått sitt genombrott i Ryssland som sannolikt sitter på världens största oljetillgångar. När ryssarna lärt sig tekniken och byggt ut den kommer utbudet av billig olja och gas att öka kraftigt vilket kommer att säkra ett lågt oljepris för många decennier framöver. Även Kina kommer givetvis att försöka minska sitt importbehov med hjälp av egen skifferolja. Med ett stabilt lågt pris på olja och gas i kombination med stora budgetunderskott i många länder, kommer golvet under de s.k. förnyelsebara mycket dyra energislagen att dras undan. Räkna inte med någon betydande ökning av andelen el från sol och vind, jag skulle snarast räkna med att dessa energislag sjunker tillbaka till obetydliga nivåer i takt med att vindkraftverken skrotas utan att ersättas.
På ett område kan vi dock räkna med att omställningen från fossil energi fortsätter, och det är transportsektorn. Med bättre elackumulatorer (högre kapacitet och snabbare laddning) kommer eldrivna landsvägsfordon att ta en allt större del av marknaden. Detta blir ytterligare en faktor som driver ner oljepriset på sikt. Den politiska visionen om en fossilfri fordonsflotta kommer inte att uppnås redan 2030, men den är nåbar. Vad politiker dock inte förstår är att eldrivna bussar kommer att göra den synnerligen sårbara järnvägen hopplöst out of date. Svenska planerna på nya stora investeringar i järnvägar skulle vara en gigantisk felinvestering om de genomförs.
För Mellanöstern blir det stora överskott på olja som väntar en dödsstöt. Länderna i regionen är nästan helt beroende av oljeexport för sin försörjning. Oljestaterna har i praktiken inga andra exportprodukter än turism att erbjuda. Eliten i Saudiarabien och andra gulfstater har t.ex. vant sig vid arbetsfri försörjning, den tiden går nu snabbt mot sitt slut och det kommer inte precis öka stabiliteten i regionen. Det innebär även att regionens köpkraft minskar och den blir därför mindre intressant som exportmarknad. USA kommer att känna sig allt mindre motiverade att hålla en hög militär närvaro där. Vad som händer med petrodollarn står skrivet i stjärnorna, men räkna med turbulens på världens valutamarknader.
Ryssland som likt många stater i Mellanöstern har ett stort oljeberoende har en besvärlig omställning framför sig. Landet är dock tillräckligt stort för att vara självförsörjande på det nödvändigaste, varför man säkert överlever ett lågt oljepris. Till skillnad från arabstaterna så har ryssarna en hög teknologisk nivå, på några områden t.o.m. högre än USA. Man har en stor rymd- och vapenindustri som framgångsrikt exporterar avancerade produkter och tjänster. Man är även en ledande exportör av kärnkraftsteknologi. Ryssland har nyligen tagit ett nytt briderkraftverk i drift. Satsningen på att dra nytta av sina enorma dåligt utnyttjade jordbruksarealer för ekologisk GMO-fri matproduktion kan med tiden bli en stor exportframgång.
Den dag ryssarna på allvar tagit i drift den nya tekniken för utvinning av gas och olja kommer man att kunna ta en större andel av världsmarknaden än den man har idag. Bl.a. finns tydliga tecken på att Kina och Indien kommer att välja Ryssland som leverantör framför de notoriskt instabila arabstaterna.
För den som skall göra investeringar för framtiden gäller det att lugnt räkna med fortsatt god tillgång till billig fossil energi. Det mesta pekar på att stigande koldioxid från den energin kommer att ha mest positiva effekter på ekosystemet varför motståndet mot den fossila energin säker dör ut. Att som vissa svenska pensionsfonder fly fossilberoende investeringar och satsa på allt mer marginaliserade och ineffektiva s.k. förnyelsebara energislag är inget mindre än Ebberöds Bank.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar