FN:s juristkommission kom i onsdags fram till att Julian Assange
bör släppas fri och tilldelas skadestånd för fem förlorade år av sitt
liv. Det är nu på sin plats att summera juridikens och mediernas
beteende mot Wikileaks grundare.
- Först en uppfräschning av sakläget. Julian Assange hade inom loppet
av ett par dagar, i samband med en konferens i Sverige, samlag med de
två väninnorna Anna Ardin och Sofia Wilén. Det som blev Assanges problem
var att Anna Ardin, den ledande av dem båda, hade varit på honom först.
Samt att Ardin har vissa åsikter om sex som kan synas något gammaldags:
Ett samlag mellan man och kvinna innebär ett "bindande löfte om livslång
trohet"!!!
Anna Ardin måste här ges en grundligare presentation.
Enligt egen uppgift är hon statsvetare, kommunikatör, entreprenör och
frilansskribent med särskilda kunskaper inom tro & politik,
jämlikhetsfrågor, feminism och Latinamerika. Hon har dessutom
uppenbarligen bittra erfarenheter från diverse kärleksäventyr - i ett
äldre blogginlägg argumenterade hon för att män som inte lever upp till
sin hennes trohetskrav (som "dumpat" sin flickvän som Ardin uttryckte
det) skall utsättas för ett hänsynslöst sjustegs hämndprogram. Bland den
försmådda kvinnans redskap för denna hämnd nämner Ardin lögnen. Ur
hennes sjustegs hämndmanual:
Steg 5: "Tänk ut hur du kan hämnas
systematiskt. Kanske kan en serie brev och foton som får den nya att tro
att ni ännu ses [vara] bättre än bara en stor lögn vid ett enstaka
tillfälle?"
Steg 6: "Ranka dina systematiska hämndscheman från låg
till hög i termer av troligt lyckat genomförande, krävd insats från dig
samt grad av tillfredsställelse om du lyckas. Den ideala hämnden ligger
givetvis så högt som möjligt i dessa staplar, men ofta kan en ökad
insats av arbete och kapital ge säkrare output för de andra två,
egentligen viktigare parametrarna."
Steg 7: "Skrid till verket.
Och kom ihåg vilket ditt mål är medan du opererar, se till att ditt
offer får lida på samma sätt som han fick dig att lida."
Enligt bloggen samtycke.nu
publicerades hämndmanualen 7/1 2001. Stegen nummer två till sju i
hämndmanualen raderades av Ardin i samband med hennes polisanmälan mot
Assange. Den dåtida versionen av blogginlägget är numera borta även från
archive.org. En sökning där leder till följande länk. Mindre begåvat av Ardin är att hon i sin aktuella, nedbantade version behållit rubriken "Sjustegsmodell för laglig hämnd" och därunder en lista med endast ett steg.
Julian
Assanges försvarare har tillställt de svenska myndigheterna
blogginlägget i dess ursprungliga form. Ardins inställning till
sanningen är ju i hög grad relevant för bedömande av hennes
trovärdighet, och därmed för möjligheten till en fällande dom mot en man
som hon vitsordar att hon har haft frivilliga samlag med. Lika viktigt i
sammanhanget är att Ardin ordnade ett fest i sin lägenhet till Julian
Assanges ära - strax efter det datum då hon skulle ha blivit våldtagen
av högst densamme. Ardin twittrade under festen att hon "är med världens
coolaste, smartaste personer, det är fantastiskt”. Anna Ardin och Sofia
Wilén utbytte SMS-meddelanden med varandra dagarna efter sina samlag
med Assange. Innehållet var skrytsamt och refererade inte till något som helst sexuellt våld från Assanges sida.
Likafullt
som en svensk kvinna har rätt att gå till sängs med vem hon själv vill
vet de båda socialdemokratiska feministerna att Assange inte har brutit
mot någon lag genom att låta sig lockas av först den ena och sedan den
andra. Men Anna Ardin kände sig kränkt. Man kan bara gissa, men allt
tyder på att Ardins grandiosa självuppfattning lett henne till åsikten
att en statsvetare, kommunikatör, entrepenör m.m. av hennes höga klass
förtjänar särskilda lagar, till exempel att den som kränker just Anna
Ardin ska fängslas i åratal och få sitt liv slaget i spillror. För att
uppnå denna sin privata "rättvisa" ger den kvinnliga politikern sig
själv rätt att ljuga om oskyldiga män som hon är sur på. Att de
drakoniska straff som blir följden enbart behövs för de män som kränkt
just henne är uppenbart - under sin politikergärning har Ardin aldrig
föreslagit långa fängelsestraff för män som "dumpat" sin flickvän.
Julian Assange är ännu idag inte åtalad för någonting. Chefsåklagare Eva Finné lade ned
sin utredning mot Assange. Grund för åtal saknades. Enligt Finné fanns
inte ens skäl för misstanke. Senare kungjorde en Karin Rosander vid
Åklagarmyndigheten i Stockholm att Assange var misstänkt igen, nu för
sexuellt ofredande. På grund av detta förhördes Julian Assange av
Stockholmspolisen den 20/10 2010. Assange tillbakavisade anklagelserna
om sexuellt ofredande men dagen efter detta förhör beslutade en
feministisk överåklagare, Marianne Ny, att återuppta förundersökningen.
Assange, som hade ansökt om arbetstillstånd och avsåg flytta till
Sverige, fick då nog av den Ardinska hämndaktionen och lämnade landet.
Tre veckor senare begärde överåklagare Ny genom Stockholms tingsrätt att
Assange skulle anhållas. Detta som misstänkt (inte åtalad) för en rad
sexuella våldsbrott mot de två damerna, inklusive våldtäkt.
För
det första är uppenbart att det varken fanns eller finns någon grund för
åtal. Om överåklagare Ny hade haft lagrum för att åtala Assange i hans
frånvaro, (utan att först låta förhöra honom en andra gång), hade hon
väckt åtal. Och tanken att Ny förväntar sig att Assange vid ett
ytterligare polisförhör skulle belasta sig själv så illa att ett
framgångsrikt åtal trots allt skulle bli möjligt, är
verklighetsfrämmande. Det handlar alltså här inte om en dömd
gärningsman. Inte heller om en åtalad misstänkt. Den europeisika
arresteringsorder som vi hört så mycket om handlar om en redan förhörd
misstänkt som åklagaren anser sig behöva ett ytterligare förhör med,
före beslut om eventuellt åtal.
För det andra har Assange under
Londontiden ställt sig till förfogande för ytterligare förhör där han
finns, i London. Lagrum för ett sådant förhör finns och Assanges motiv
för sitt krav är uppenbara. Assanges motiv för att vägra resa till
Sverige är risken att Sverige, ifall man får vantarna på honom, sedan
utlämnar honom till USA där han sedan fängslas på livstid. Detta
livstidsstraff har inte med några hämndlystna feminister att göra utan
vore straffet för att Asssange tidigare hjälpt visselblåsaren
Bradley/Chelsea Manning att avslöja amerikanska krigsförbrytelser i
Irak.
För det tredje har Assange förklarat sig villig att
återvända till Sverige och förhöras där som begärt, förutsatt att
ansvariga svenska makthavare försäkrar att Sverige i så fall nöjer sig
med att lagsöka honom för de berömda sexanklagelserna. Erbjudandet
bemöttes med hån av dåvarande utrikesministern Carl Bildt. Detta om
något visar att Assange har räknat rätt och att han har en välgrundad
fruktan för att ett kort besök hos den svenska rättvisan slutar i ett
livslångt besök hos den amerikanska.
Med tanke på dessa
omständigheter håller jag med FN:s juristkommission: Den svenska
myndighetens vägran att förhöra Assange på plats i London är ett
justitiemord. För att behaga amerikanska uppdragsgivare, som vill hämnas
på en publicistisk hjälte, trakasserar landsförrädiska svenska
myndigheter en helt oskyldig man. Överåklagare Ny har gjort och gör sig
fortfarande skyldig till ett tjänstefel så grovt att ingenting annat än
Hinsebergs kvinnofängelse kan komma ifråga för hennes del.
Mediedrakarnas
beteende i fallet Assange säger oss avsevärt om kvalitén på de personer
som utsetts att förse oss medborgare med de nyheter vi behöver. Svenska
Dagbladet nöjde sig med att skälla Assange för att vara en paranoid
kverulant med storhetsvansinne som frivilligt befinner sig på en
ambassad för att han vill bedriva en mediacirkus. Arbetsfördelningen
mellan SvD och koncernkollegan Aftonbladet var den vanliga - SvD täckte
det språkbruk som adjunkter och direktörer kan acceptera. Oss övriga
skötte Aftonbladet om. I detta kulturblad förkunnades
att Julian Assange är ett "fegt kräk" omgiven av en "hord av
brännvinsadvokater" som "hojtade" om påstådda missförhållanden inom
svensk juridik. Dessutom rapporterade Aftonbladet att Assange är en "feg
skitstövel" som "pratar skit" och har "förlorat sin heder". En annan
journalist på samma tidning kallade
Assange för en "australiensisk gris" i en artikel som lustigt nog går
ut på att Assange - snarare än de sjävla - är ett "hot mot den grävande
journalistiken".
Mediernas propaganda mot Assange begränsar sig
tyvärr inte still Sverige. Jag följde de schweiziska radionyheterna om
FN-rapporten från i onsdags, den rapport som äntligen olagligförklarade
de svenska myndigheternas beteende. Där låtsades en expertreporter som
om Assange gömmer sig i London på grund av ett svenskt åtal om våldtäkt,
"nicht gerade ein cavaliersdelikt" (inte något bagatellbrott precis).
Jag förmodar att våldtagna kvinnor landet runt är tacksamma för den
sistnämnda upplysningen. Nästa sändning, en timme senare, var justerad.
Nu berättade man även om Assanges verkliga skäl att vägra resa till
Sverige - och förklarade att detta var jättedumt av Assange: Det är
nämligen "höchst unklar" (långt ifrån säkert) att svenska och
amerikanska åklagare kommer att gadda ihop sig mot Julian Assange på
samma sätt som svenska och brittiska åklagare har gaddat ihop sig mot
Julian Assange. Min förhoppning är att Martin Alli, som journalisten
heter, avslutar dagen med ett parti rysk roulette och då använder två
eller tre patroner istället för bara en i sin revolver. Att hans liv
ändas med bara en patron i trumman är ju "höchst unklar".
Mina bästa hälsningar till Julian Assange! Man blir aldrig folkets och de låtsasmäktigas hjälte samtidigt.
Carl Lundström
Källa: http://www.friatider.se/en-h-lsning-till-julian-assange
Ref: https://www.ekonomism.us/entry/fallet-assange-visar-att-gaerningshen-inte-aer-lika-infoer-lagen?utm_source=twitterfeed&utm_medium=facebook
Ref: http://www.friatider.se/greeting-julian-assange
Ref: https://janmilld.wordpress.com/2016/02/06/assange-och-sverige/
Ref: http://sputniknews.com/europe/20160210/1034539460/assange-wikileaks-david-cameron.html
Ref: http://avpixlat.info/2016/02/12/fallet-julian-assange-eller-karin-olssons-forsvar-for-sveriges-statsfeministiska-rattsrota-stinker/
----------------------------
- Skrämmande hur en feminist-fruntimmer-maffia kan gadda ihop sig på det beskrivna sättet. Känslosås-tyranniska djävulskvinnor, med denna åklagarhäxa Ny i täten. Och en medvetet undansmusslad, manshatande meny, som den ena knullbruden fabricerat, i den mån hennes intresse inte fullföljs enligt egenfabricerad 'trohetsmodell'. En variant på hat-temat "medelålders vit man". Åsa Romson inte ensam inom denna skabbiga vänsterkartell. Uppbackade av sosseadvokaten Thomas Bodström, handgången supporter inom Pk-familjen. Justitiemord menar FN-organet, men Absurdistans självgodhet reagerar strutsaktigt. Sveriges anseende sjunker ytterligare, begreppet "Den humanitära stormakten" ter sig om möjligt än löjligare, det omfattar tydligen bara falsk-illegala flyttingar från Mena, inte vita män från kultiverade västcivilisationer.
söndag 7 februari 2016
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vilka bimbos som vill ha publicitet och frottera sig med kändisar, ja jösses
SvaraRaderaJulian är en hjälte i mina ögon men sin visselblåsning, thx!
Ett eller några skjut mår alla gott av!
Angående artikeln i Aftonbladet från 2012. Inget mindre än en orgie i förljugenhet. Storbritannien kommer troligen att överlämna Assange till USA. Det hade Sverige också gjort utan att bry sig om sitt "diplomatiska anseende". Våra makthavare har för länge sedan slutat bry sig om sådana triviala saker. Vi såg när Julian släpades ut från ambassaden. Ren maktdemonstration och spott i ansiktet på alla som bryr sig om mänskliga rättigheter.
SvaraRadera