torsdag 17 december 2015

NATO-medlemsskap? Nej tack.

När man läser om hur Turkiet är nära lierat med de neofascistiska terroristerna i ISIS och hur landets despotiske president Recep Erdoğan öppet hotar att ockupera Ryssland ihop med sina NATO-allierade blir i varje fall jag mörkrädd:  

- "Sedan kraschen av det ryska ”Sukhoi-24 ”planet, har Ryssland tagit varje tänkbart tillfälle att underminera Turkiet. Min regering uppträder verkligen som en mogen och en erfaren regering, men vårt tålamod har begränsningar. Konfronterad med ryska framstötar, har vi, ingen rädsla, ingen ånger. Vi agerar med moderation, för att återföra våra relationer tillbaka till det normala, om nödvändigt, försäkrar jag att, vi kan ockupera Ryssland på mindre än sju dagar ihop med NATO och våra regionala bundsförvanter."

Den helt obalanserade Erdoğan är idag det enskilt största hotet mot världsfreden. Han har starka drag av despoter från Europas trettiotal. Att vårt land skall ingå i samma militärallians och samma ekonomiska union som hans regim är i mina ögon helt otänkbart. Vårt land har inget gemensamt intresse med NATO-medlemmen Erdoğans Turkiet.

Erdoğans agerande framstår som ytterst anmärkningsvärt just som USA och Ryssland kommit överens om att försöka tillintetgöra ISIS vår tids värsta folkmördare och neofascistiska förtryckare, som därtill av allt att döma haft Erdoğans stöd. Samtidigt ställer resten av västvärlden upp och även lilla Sverige lovar att bidra till att få bort de hänsynslösa mördarna och våldtäktsmännen.

Den politiska ledare som idag visar störst omdöme och skicklighet är den av NATO inringade Vladimir Putin. Hans linje att försöka återställa ordningen i Syrien under dess ledare Assad är säkert det bästa alternativet för att minimera flyktingkatastrofen och slå ISIS. Detta att störta Mellanösterns despoter har ju faktiskt visat sig vara en katastrofal strategi. Med tiden kan kanske Assad bytas ut under ordnade mer demokratiska former. Jag hoppas att USA:s uppgörelse med Putin innebär att även USA har insett att Putins väg är den klokaste.

Putins Ryssland är idag inget som helst hot mot Sverige. Vad skulle han ha att vinna på att anfalla vårt lilla problemfyllda land? Fråga er det? Att Ryssland markerar revir i vår närhet har ju en väldigt enkel förklaring, och det är NATO:s expansionistiska politik i syfte att ringa in och pressa tillbaka Ryssland. Och vi är ju i säng med NATO och vår försvarsminister springer som barn i huset i Pentagon. Vad förväntar vi oss av en så ryssfientlig politik?

Om väst hållit sig till det man lovade efter Warszawapaktens upplösning hade relationerna mellan EU och Ryssland varit helt avspända idag. Men tyvärr har EU låtit sig ledas in i en ny ryssfientlig politik av USA-intressen som givetvis är livrädda för ett närmande främst mellan Tyskland och Ryssland. Från USA sprids även en systematisk anti-Putin-propaganda som sväljs med hull och hår av alla svenskar med nedärvd ryssfobi. Ett samverkande EU/Ryssland skulle kunna bli en allvarlig konkurrent för USA och konkurrenter vill inte den härskande angloamerikanska oligarkin ha. Därtill skulle en militär avspänning allvarligt drabba oligarkernas militärindustriella komplex, som jag skrivit om tidigare.

De svenska allianspartiernas ställningstagande för ett svenskt NATO-medlemskap är ett historiskt misstag av i huvudsak unga dåligt bildade och därför historielösa politiker. Det är inte utan att t.o.m. jag längtar efter gamla gråsossar och centerpolitiker med fötterna i jorden. Konsekvensen av detta ställningstagande blir att fler väljare än annars kommer att välja bort dessa partier. Och då talar det mesta för att de väljer SD, något som december månads opinionsmätningar ger en föraning om. Bl.a. är jag helt övertygad om att Kd:s nya unga partiledare spelade bort sitt partis överlevnadsmöjlighet med sitt NATO-beslutet.
Sverige skall förbli utanför NATO så länge som vi inte är direkt hotade av Ryssland och vi skall till varje pris motsätta oss ett Turkiet i EU. Turkiet och Erdoğan hör inte hemma i Europa. Och ett ev framtida NATO-medlemskap skall villkoras av att Turkiet lämnar alliansen, för inte vill vi väl att svenska soldater skall kunna beordras att hjälpa Erdoğan att mörda våra vänner kurderna.

Källa: http://antropocene.se/2015/december/vi-bor-avsta-fran-nato-medlemskap.html

----------------------

- Tveklöst drar Berns de rätta (och enda) slutsatserna. Erdogan har drabbats av kejsarvansinne, omsatt till Osmansk hjärninflammation, där han ser sig själv som ny sultan, via fysiska erövringar av landmassor förlorade i s m WW1. Karl'n är ett hot för allt och alla, och kan idag bete sig hur ologiskt sjukt som heltst, tack vare krigshetsarnationen No #1, USA.

- Nationellt kan vi notera alli-svansen som naiva Nato-medlemsivrare. Med de präktiga USA-rövslickarna, med de utbrända politikerna Bildt och Björklund i täten. Läser partierna i den menlösa alliansen inte analyser, lyssnar på kunniga statsvetare, fredsforskare och andra experter? De som har integritet konstaterar i stort sett samfällt att USA-Turkiet-IS är den farligaste konstellationen i världen f n, var gäller världsfreden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar