lördag 19 december 2015

Godhetspsykosen

Sverige har drabbats av en godhetspsykos. Där ligger en central del av förklaringen till det migrationspolitiska haveriet.

Det är som en epidemi, särskilt utbredd bland kvinnor, unga och invandrare.

Frågan är om denna godhetspsykos nu nått sin kulmen i Sverige, och är på väg att tryckas tillbaka. Och vad vi alla kan göra för att bidraga till att så sker.


Refhttps://janmilld.wordpress.com/2015/12/19/godhetspsykos/

”…det finns en konkret förklaring till det som vi upplever som sjukt. Människorna gör alltid det som leder till godkännande och uppskattning från andra i flocken och helst av allt beröm och belöning från den/dem som sitter i flockens ledning. Det som varierar är VAD som anses vara berömvärt och en god gärning. Om det som anses vara gott, förvanskas så att det leder till en destruktivitet som förstör den egna flockens levnadsförutsättningar, kan ett sjukdomsliknande tillstånd uppstå.

Det är inte särskilt länge sedan det viktigaste för en medborgare i Sverige (eller annat valfritt västeuropeiskt land) var att värna om sin familj, sitt land och sitt folk. Främlingar från fjärran länder betraktades som konkurrenter, kanske inkräktare, eller om de kom i stora grupper, som regelrätta fiender. Det var medborgarnas normala reaktion att vilja försöka mota bort horder av främmande folk som trängde sig på, och det var också männens plikt att göra det med våld om inget annat hjälpte. Det var alltså allmänt betraktat som en GOD gärning att försvara sitt land mot främlingsmassor med alla till buds stående medel.

Sedan hände något. En liten ‘elit’, som egentligen borde kallas för en internationell maffia, ville skrota nationalstaterna och på det sättet ta kontrollen över stora delar av världen. För att kunna göra det var de tvungna att använda mental manipulering. De hade helt enkelt inte resurser att kriga mot flera länder med militär, utan tog till psykologiska vapen. Via en intensiv propaganda såg de till att ändra människornas uppfattning om vad som är gott och vad som är ont. Efter att under århundraden ha försvarat sitt land med vapen i hand började männen i de västerländska demokratierna (speciellt i Sverige, men även i övrigt) agera som antirasister med det uttalade syftet att underlätta främmande folkgruppers inflyttning och etablering i det egna landet. Hemvärnet ersattes med rörelsen ‘Rör inte min kompis’, med syfte att bekämpa de svenska män som fortfarande ville försvara sitt land mot invasionen.

När det gäller samhällsutveckling och krig eller fred, så följer många kvinnor bara med strömmen. Under de tidigare decenniernas och århundradenas krig var kvinnorna en starkt engagerad kraft bakom de stridande trupperna. De hade ju blivit uppfostrade till att stå för det egna fosterlandet. När männen låg på fronten eller var inkallade under beredskapstiden så satt kvinnorna i symöten och tillverkade vantar och halsdukar för att värma soldaterna, de tog hand om gårdens skötsel när männen var ute och stred o.s.v. De ville HJÄLPA männen som försökte försvara landet mot fienden och dra sitt strå till stacken för folkets överlevnad. De var lojala och entusiastiska och känslofyllda. Idag har de genom en systematisk propagandaverksamhet hjärntvättats till att tycka synd om invasionsstyrkan, och de är lika övertygade om det rätta i sin gärning som tidigare generationers kvinnor var om att det motsatta var det enda rätta.

Det som skiljer dagens situation från forna tider är att de mest enögda, verklighetsfrånvända och känslostyrda kvinnorna släpps fram på höga poster i samhället, och att de fegaste och mest odugliga männen väljs till att styra landet, samt att de alla har blivit indoktrinerade till att hjälpa främlingar på bekostnad av den egna gruppen. DETTA fenomen är den stora trojanska hästen, som sedan möjliggör allt annat…”


Refhttp://www.exponerat.net/fredagsbio-44-vilket-samhalle-vill-vi-ha/

Refhttp://www.dagenssamhalle.se/nyhet/masspsykosen-aer-snart-slut-sedan-far-vi-oeppen-debatt-21151

Ref: http://antropocene.se/2015/april/godhetspsykosen.html

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar