“Asylrätten behöver omprövas och anpassas till vår tid”
Gunnar Skirbekk, internationellt känd norsk professor i filosofi, framför i en aktuell debattartikel viktiga tankegångar om den skyhöga asylinvandringen till Europa. Han antar att folkvandringen från Mellanöstern och Afrika till välfärdsländer i Europa inte kommer att avta. Om vi ska kunna hantera de svårigheter detta innebär krävs nytänkande och fördjupad debatt om flera problemområden, anser den norske professorn.
Professorn menar i en nyligen publicerad debattartikel i norska Bergens Tidende att omfattande folkförflyttningar kan komma att bli ett mer eller mindre permanent fenomen. Stora grupper av människor kommer troligen att fortsätta söka sig från dysfunktionella, underutvecklade länder i Mellanöstern och Afrika, till moderna välfärdsstater i Europa. Skirbekk belyser i sin artikel tre problemområden som är knutna till denna massinvandring, och som, enligt hans mening, behöver diskuteras.Inledningsvis menar Skirbekk att det finns en klassaspekt som det sällan talas om. Människor som är någorlunda välutbildade, har hyfsad ekonomi, förhållandevis välbetalda arbeten och stabilt fotfäste på arbetsmarknaden – dvs. överklassen och stora delar av medelklassen – har inte så mycket att frukta. De kommer sannolikt att fortsätta ha det relativt bra, även med en mycket hög asylinvandring.
Men de socioekonomiskt svagaste grupperna i samhället kommer att drabbas hårt när massinvandringen leder till ökad arbetslöshet, starkt ökad konkurrens om okvalificerade låglönejobb, och nedskärningar i den skattefinansierade välfärden. Lågutbildade, arbetslösa och/eller människor med svagt fotfäste på arbetsmarknaden, sjukpensionärer och “fattigpensionärer” är några exempel på grupper som kommer att få det allt tuffare i samhällen som i allt högre grad präglas av skyhög asyl- och anhöriginvandring från Mellanöstern och Afrika.
Gunnar Skirbekk beskriver hur denna utveckling kan komma att gestalta sig, och drar följande slutsatser (i översättning):
En sådan utveckling kan leda till frustration och oro
inom arbetarklassen och bland dem som har svagt fotfäste på
arbetsmarknaden; både bland nykomna invandrare som haft andra
förväntningar, och bland dem som redan är här och riskerar att få
försämrade levnadsvillkor. Därmed kan det uppstå spänningar och
konflikter, inte bara riktade mot politikerna och överklassen, utan
också mellan de många som konkurrerar på arbetsmarknaden. Riktigt illa
blir det i de fall då nykomna invandrargrupper bildar en permanent
underklass, som samlas i religiösa och etniska parallellsamhällen. Det
blir illa både för de enskilda individerna och för samhället i stort.
Konfliktnivåerna kan i sådana fall bli höga och reaktionerna mycket
starka.
En annan problematik som hör samman med den enorma asyl- och anhöriginvandringen är frågor kring hur människor från lågutvecklade klankulturer, i många fall präglade av både fanatisk religiositet och s.k. heders-/skamtänkande, ska kunna anpassa sig till de regler och normer som moderna, västerländska demokratier bygger på. Detta är en problematik som sällan eller aldrig diskuteras i den “politiskt korrekta” debatten i mainstream-media, åtminstone inte i Sverige.
och “asyl” formulerades i en annan tid, under andra villkor.
På bilden ses flyktingbarn i ett läger i tyska Schauenstein,
strax efter andra världskrigets slut. Foto: Leifern
Gunnar Skirbekk tar upp det faktum att man som fullvärdig medborgare i en modern demokrati måste ha både basala kunskaper om samhällets uppbyggnad och dela vissa grundläggande, kulturbundna värderingar. Det är långt ifrån självklart att alla invandrare har dessa kunskaper eller delar dessa värderingar. Gunnar Skirbekk skriver (i översättning):
Som medborgare har man medbestämmanderätt och därmed medansvar. Som medborgare måste man (på en rimlig nivå) behärska språket, förstå de frågor som diskuteras, och förstå samhället. Om man saknar dessa kompetenser kan man vara kund, klient och rättsstatlig undersåte, men inte i egentlig mening medborgare.Som medborgare i en modern, vetenskapsbaserad och demokratisk rättsstat, med allmänna och frikostiga välfärdssystem, måste man dela vissa attityder och värderingar. Den som vill åtnjuta välfärdsstatens fördelar måste dela de förutsättningar som krävs för att systemet ska kunna fungera: Grundläggande lojalitet och tillit, generell solidaritet som sträcker sig utöver familjen/klanen, åtskillnad mellan sekulär lagstiftning och religion, åtskillnad mellan yrkesroll och privatliv /…/ Lägg därtill att man i en modern demokrati måste kunna föra öppna och upplysta diskussioner, och att man måste kunna bedriva praktikbaserad inlärning av olika slag. Därmed krävs att man är öppen för kritiskt tänkande och vetenskapliga insikter. Kort sagt: moderna institutioner kräver kulturell modernisering. Levnadsmönster och hållningar som är funktionella i statslösa samhällen fungerar inte i moderna stater.
Avslutningsvis diskuterar den norske filosofiprofessorn även asylbegreppet. FN:s flyktingkonvention skrevs ursprungligen 1951, i efterdyningarna av andra världskriget. Det var utifrån den tidens förutsättningar och erfarenheter man definierade asylrätten och vad det innebär att vara “flykting”. Mycket talar för att begreppen “asyl” och “flykting” bör omprövas och anpassas till dagens verklighet. Gunnar Skirbekk skriver bland annat (i översättning):
Det krävs nytänkande, både i fråga om institutionernas sätt att arbeta och i fråga om juridiska begrepp. Det behövs en anpassning till nya tider. Vad innebär det exempelvis att vara flykting i en framtid med många olika slags spänningar och konflikter? För att ställa frågan på sin spets: Är det risken att bli skickad till Auschwitz som avgör om en person ska definieras som flykting och anses ha skyddsbehov? Eller räcker det att ha ett hopplöst liv utan framtidsutsikter? Eller ska man befinna sig någonstans mittemellan dessa två punkter för att räknas som flykting? Var då, i så fall? Och varför just där?
Asylrätten är viktig. Rätten att söka skydd behöver värnas. Men definitionen av en flykting har förändrats. Den har blivit vidare och mera vag. /…/
Den rådande situationen är ohållbar, både etiskt och realpolitiskt. En tänkbar åtgärd skulle kunna vara att justera flyktingdefinitionen i enlighet med dess utgångspunkt, dvs. erfarenheterna från Nazityskland och alla de som då tvingades fly för sina liv.De tre problemområden Gunnar Skirbekk tar upp är av central betydelse för samhällsutvecklingen i alla europeiska länder, och de är förstås särskilt viktiga i ett land som Sverige, som vid sidan av Tyskland länge haft Europas mest frikostiga asylpolitik. Det får ses som ett steg i rätt riktning att en väletablerad akademisk auktoritet i ett av våra närmaste grannländer tar upp dessa frågor i en artikel som publiceras i mainstream-media.
Fotnot 1: Det finns som bekant två olika varianter av skriven norska; bokmål och nynorsk. Nynorsk används av färre skribenter och framstår ur ett svenskt perspektiv som något svårare att förstå. Gunnar Skirbekk skriver på nynorsk, vilket orsakade visst huvudbry för Avpixlats översättare. Vi ber om ursäkt för eventuella misstag i de översatta citaten.
Fotnot 2: Med anknytning till Gunnar Skirbekks resonemang om “kulturell modernisering” vill Avpixlat passa på att rekommendera en ledartext av Göteborgs-Postens Naomi Abramowicz, som publicerades på tisdagen. I den aktuella texten, som har rubriken “Integration innebär mer än ett jobb“, diskuterar Abramowicz just det faktum att invandrare måste förstå det svenska samhällets grundläggande kulturbundna normer och värderingar för att kunna integreras.
Källa: http://avpixlat.info/2015/12/22/norsk-professor-asylratten-behover-omprovas-och-anpassas-till-var-tid/
-----------------------------
- I Sverige är det bara de som säger att de inte vill söka asyl som id-kontrolleras.
- För att slippa visa papper, kan en terrorist som vill till Sverige för att utföra ett attentat bara säga till gränspolisen att han tänker söka asyl. Han får då genast, skjuts till närmaste asylmottagning. Under tiden Migrationsverket försöker ta reda på vem han är, kan han planera sitt terrordåd i lugn och ro på den svenska landsbygden.
- "Sanningen är att de personer som har onda avsikter vet exakt hur de ska göra när de kommer hit. Den informationen sprids som en löpeld. De här nya gränskontrollerna är bara till för att lugna befolkningen, de har ingen som helst effekt på den stora asylströmmen." — Gränspolis vid Öresundsbron.
- Så trots att vanliga svenskar drog en lättnadens suck när
regeringen aviserade att asylinvandringen drastiskt ska minskas, så
innebär den nya politiken ingen verklig skillnad.
Källa: http://sv.gatestoneinstitute.org/7047/sverige-forodelse-asylparadiset
-----------------------------
- Listan på vad som "behöver ändras" kan göras oändligt lång, men det kommer givetvis att mötas av protester. Från främst vänstern/kulturmarxismen (=de som har mest att förlora på status quo, läs ovan om riskgrupper!).
- De som drabbas värst av hyperinvällningen, 'underklassen' i västländerna, som i hög grad röstar vänster, har ingen talesman/opinion som driver deras intresse, märkligt nog. Ty överklassen, symboliserad av liberala Södermalms-klicken av kulturmarxister, gammelmedia, public service (!), och lustigt nog även (v)-kommunisterna, och grön-kommunisterna (mp), alla vurmar de för det som den norske professorn varnar för. Logik lyser med sin frånvaro, när godhetspsykosen blivit den 'enda rätta' i konformismens demokratur.
- Professor Skirbekk påminner starkt om den svenske professorn och fritänkaren Gunnar Adler-Karlsson, kolla här:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar